Hinder och möjligheter för intellektuellt funktionsnedsattas politiska deltagande: lärdomar från ett världsledande initiativ

Externa projektmedlemmar:

Johan Wejryd, filosofie doktor (Statsvetenskap UU), Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala universitet.
Pär Zetterberg, professor, Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet
Erik Amnå, professor emeritus, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, Örebro universitet
Stefan Johansson, teknologie doktor (KTH), Begripsam

Bakgrund

Det dröjde nästan 70 år efter det som brukar betraktas som den allmänna rösträttens införande innan alla vuxna medborgare i Sverige omfattades av denna rätt. Som ett resultat av att omyndighetsförklaring avskaffades 1989 försvann det sista rösträttsstrecket.

I en internationell jämförelse var Sverige trots allt tidigt ute. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar saknar fortfarande formella möjligheter att delta i en majoritet av världens demokratiska stater trots att nästan alla har skrivit under FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Konventionen, som trädde i kraft 2008, kräver inte bara formell rösträtt utan också att staten ska garantera personer med funktionsnedsättning möjligheter att åtnjuta denna rätt på samma villkor som alla andra.

Lagstiftningen i Sverige levde alltså upp till kravet på lika rösträtt oavsett funktionsnedsättning långt innan konventionen trädde i kraft. Det finns dock skäl att tro att Sverige inte garanterar alla lika möjlighet att åtnjuta denna rätt trots att en rad tillgänglighetsåtgärder vidtagits. Valdeltagandet bland de med intellektuella funktionsnedsättningar är nämligen avsevärt mycket lägre än för befolkningen i helhet vilket talar för att denna grupp är förhindrade att delta på samma villkor som andra.

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har alltså formell rösträtt i Sverige men verkar vara förhindrade att åtnjuta denna rätt på samma villkor som andra. Den svenska demokratin är inte fullt ut tillgänglig för denna grupp. För att göra den tillgänglig behöver vi veta vilka hinder personer med intellektuella funktionsnedsättningar möter, vilka hinder som kan övervinnas med institutionella förändringar och på vilket sätt dessa hinder är ett problem ur ett demokratiperspektiv.

Detta projekt ska bidra med ny kunskap om detta genom att kombinera en empirisk studie där personer med intellektuella funktionsnedsättningar själva får komma till tals med en normativ studie som omprövar vad den demokratiska idén om lika hänsyn och respekt kräver i en situation med olika förmågor till demokratiskt deltagande. I den empiriska delen av projektet studerar vi ett världsunikt och prisbelönt tillgänglighetsinitiativ, Mitt val, som utvecklats av Studieförbundet vuxenskolan, FUB och Inre ringen. Med en kombination av studiecirklar, lättläst politisk information och samtal med politiker som talar på ett lättillgängligt sätt försöker Mitt val skapa lika möjligheter för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att delta i demokratin. Tillgänglighetsinitiativet handlar inte bara om att underlätta själva rösthandlingen i vallokalen utan också om att skapa förutsättningar för att fatta ett informerat politiskt beslut.

Genom att följa studiecirklarna inför valet 2022 vill vi kartlägga upplevda hinder och utvärdera möjligheten att överkomma dessa hinder med den här typen av insatser. Den normativa delen av projektet problematiserar den utbredda uppfattningen att det är demokratiskt oproblematiskt att exkludera personer som saknar intellektuell förmåga att delta. Vi tar vår utgångspunkt i idéen att demokratin realiserar idéen om lika hänsyn för allas intressen genom att respektera alla som politiska aktörer och anpassar den till att kunna hantera en situation där människor har markant olika förmågor.

Med utgångspunkt i den anpassade idéen om lika hänsyn och respekt tillsammans med insikter från den empiriska studien om möjligheten att delta för personer med intellektuella funktionsnedsättningar under både existerande och mer gynnsamma förutsättningar omprövar vi relationen mellan förmåga och demokratisk inkludering. Resultaten har implikationer för frågan om rösträtt för personer med intellektuella funktionsnedsättningar men också för frågan om rösträtt för andra grupper såsom barn.

Projektets övergripande syfte:

Den svenska demokratin är inte fullt ut tillgänglig för individer med intellektuell funktionsnedsättning. För att göra den tillgänglig behöver vi veta vilka hinder personer med intellektuella funktionsnedsättningar möter, vilka hinder som kan övervinnas med institutionella förändringar och på vilket sätt dessa hinder är ett problem ur ett demokratiperspektiv. Föreliggande projekt ämnar bidra med ny kunskap om detta genom att kombinera en empirisk studie där personer med intellektuella funktionsnedsättningar själva får komma till tals med en normativ studie som omprövar vad den demokratiska idén om lika hänsyn och respekt kräver i en situation med olika förmågor till demokratiskt deltagande.

Projektmål:

Underlätta politiskt deltagande bland individer med intellektuell funktionsnedsättning.

Aktiviteter i projektet:

Enkäter med deltagarna i studiecirkeln Mitt val.
Rapporter från studiecirkelledarna.
Registerstudie av valdeltagande bland studiecirkeldeltagarna.