Lisa Fällström-Friebe läser fjärde terminen på förskollärarprogrammet på MDH och har ungefär ett år kvar på sina studier. Här berättar hon om vad det innebär att vara förskollärare och vad som överraskade henne mest med förskolläraryrket.

– Jag tyckte mig ha en ganska bra bild över vad förskolläraryrket innebar innan jag började studera, men jag har även insett att yrket är mycket mer komplext än vad jag tidigare trodde, säger Lisa Fällström-Friebe.

Sedan 1998 har förskolan en läroplan på samma sätt som skolan, där står det bland annat att förskolan ska stimulera barns utveckling och lärande. Det tydliggjordes ännu mer 2018 då det klargjordes i läroplanen att förskolan ska bedriva undervisning. Något som kan vara mer utmanande än man kan tro.

– Det är inte så enkelt som att förskollärare ska ta hand om och undervisa yngre barn, utan vi behöver även kunna se det som påverkar barns möjlighet till lärande. Det kan till exempel handla om den fysiska- och sociala miljön, samhället vi lever i, barnens tidigare erfarenheter eller vilken inställning jag själv, i min roll som förskollärare, har, säger Lisa Fällström-Friebe.

Utbildad personal har stor betydelse för lärande

Lisa Fällström-Friebe fick upp ögonen för förskolläraryrket när hennes barn började på förskolan. Då förstod hon vilken betydelse det har för barnens lärande att ha engagerad och utbildad personal på förskolan.

– Jag valde att utbilda mig till förskollärare för att jag vill vara en del av framtiden, få vara med och lägga grunden för barnen kunskaper och ge dem den bästa möjliga starten på sin utbildning, säger Lisa Fällström-Friebe.

Teori och praktik för en mer komplett förskollärare

För Lisa har utbildningen varit både roligare och tuffare än vad hon förväntade sig.

– Det är mer teori och akademiskt skrivande än vad jag föreställde mig, men jag har med tiden fått en större förståelse för hur viktig teorin faktiskt är, säger hon och fortsätter;

– De olika teorierna ligger till grund för förskollärarprofessionen och för läroplanen för förskolan. Det är de teoretiska kunskaperna i kombination med praktisk erfarenhet, som vi får på övningsförskolan, som gör mig till en mer komplett förskollärare. Det gör att jag känner mig tryggare i min blivande roll som förskollärare eftersom jag vet vad jag ska göra, varför jag gör det och hur jag ska göra.

Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen är på totalt 20 veckor och spenderas på en övningsförskola i regionen, men studenter har regelbunden och nära kontakt med förskolan under hela utbildningen via fältstudier. Fältstudierna kan innebära allt ifrån att observera och analysera miljön på förskolan, intervjua förskollärare inom ett specifikt område eller planera och utföra en aktivitet med barnen.

För att lära sig på bästa sätt under utbildningen tipsar Lisa om att ta hjälp av andra kurskamrater.

– Vi har en väldigt bra gemenskap i klassen där vi stöttar varandra. Det finns ett stort spann av människor i olika åldrar som kan diskutera, utbyta erfarenheter och lära tillsammans. Det har varit väldigt värdefullt, säger Lisa Fällström-Friebe.

Förskolan är viktig för samhället

Det är nära på omöjligt att veta hur samhället kommer se ut om 10 år, hur mycket tekniken utvecklas eller hur politiken och världssituationen kommer se ut, något som påverkar både förskolans förutsättningar och undervisningen i sig. Men behovet av förskolan kommer alltid finnas, förutspår Lisa, och behovet av utbildade förskollärare är stort.

– Jag tror att förskolan alltid kommer att behövas och att förskollärare i framtiden kommer få en högre status i samhället. Förskolan är inte bara viktig för att vårt samhälle ska fungera utan även som start på ett livslångt lärande för barnen, säger Lisa Fällström-Friebe.