Kursplan - Svensk och jämförande politik

Syfte

Denna kurs syftar till att skapa förståelse för den svenska politiska kulturen samt de institutioner och valsystem som utmärker svensk politik, bl.a. genom jämförelse med tongivande utländska politiska institutioner och valsystem. Syftet är att ge teoretiska verktyg för att analysera och reflektera över skillnader mellan tvåpartisystem och flerpartisystem, hur statens uppbyggnad påverkar olika politiska systems funktionssätt samt skillnaden mellan enhetsstat och federation. Ambitionen är att ge studenterna kapacitet att tolka och förstå dagsaktuell svensk politisk debatt.

Lärandemål

Efter genomgången kurs ska studenten kunna:  

Kunskap om förståelse 
1. Förklara de centrala vetenskapliga perspektiven och begreppen i komparativ politik  
2. Beskriva olika politiska system i termer av kultur, valsystem, och röstningsmönster 
3. Diskutera utvecklingen av olika politiska system utifrån statsvetenskaplig teori.  

Färdigheter och förmåga 
4. Tillämpa statsvetenskapliga teorier för att jämföra och förklara skillnader och likheter mellan olika stater  
5. Uppvisa färdighet i akademiskt skrivande och god språklig framställning 

Värderingsförmåga och förhållningssätt 
6. Kritiskt värdera olika typer av stater utifrån deras konstruktion och medborgares väljarbeteende

Innehåll

Kursen presenterar den svenska modellens historiska utveckling och karaktärsdrag, genom att placera den i en internationell kontext. Kursen redogör för de vanligaste perspektiven som används inom komparativ forskning, och utifrån dessa jämförs olika politiska system, exempelvis enhetsstat och federation. Frågor som besvaras är bland annat: Vad är skillnaden mellan ett presidentstyre som tillämpas i USA och Frankrike och ett parlamentariskt styre som i Sverige? Vad är skillnaden mellan proportionella val och majoritetsval?  Vad förklarar en stats politiska kultur?

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och skriftlig examination. Kursens seminarier är obligatoriska. 

Behörighet

Grundläggande behörighet

Examination

Hemtentamen (HEM1), 5 hp, betyg Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Avser lärandemål 1-6.  
Seminarium (SEM1), 0,5 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Avser lärandemål 1-4 samt 6.
Inlämningsuppgift (INL1), 2 hp, betyg Underkänd (U) eller Godkänd (G). Avser lärandemål 1-6.

En student som har ett intyg från MDU avseende sin funktionsnedsättning har möjlighet att anmäla önskemål om anpassning vid salstentamina eller annan examinationsform i enlighet med Regler och anvisningar för examination på grundnivå och avancerad nivå vid Mälardalens högskola (2020/1655). Det är examinator som, utifrån det intyg som utfärdats, beslutar om eventuell anpassning och i så fall vilken anpassning som ska gälla.

Misstankar om vilseledande vid examination (fusk) anmäls, enligt högskoleförordningen, till universitetets rektor och prövas av universitetets disciplinnämnd. Om disciplinnämnden anser att en student gjort sig skyldig till en disciplinförseelse fattar nämnden beslut om en disciplinär åtgärd, vilket är varning eller avstängning.

Betyg

Tregradig skala

Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter

Kursen överlappar med SKA119, Moment 1 - Introduktion till statsvetenskap, 2,5 hp samt moment 2 - politisk teori, 5 hp