Utbildningsplan - Masterprogram i arbetslivsvetenskap inom hälsa och välfärd

Mål

Mål för masterexamen enligt högskoleförordningen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006: 1053 bilaga):

Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna skaffat sig inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:

• ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
• utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
• utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173).

Kunskap och förståelse

Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

• visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings‐ och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Lokala mål:

• utveckla fördjupad kunskap inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts,
• kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan,
• kritiskt granska och diskutera teorier av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer, och
• utveckla fördjupad kunskap om arbetets betydelse och samspelet mellan individ, grupp organisation och samhälle.

Färdighet och förmåga

Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information
• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings‐ och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Lokala mål:

• kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd,
• visa kunskap och förståelse för arbetslivsvetenskapens huvudsakliga problemområden, flerdisciplinära teoribas och metoder, och
• kunna analysera sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

• visa förmåga att inom huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings‐ och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Lokala mål:

• kunna värdera delaktighet inom hälsa och välfärd, och
• kritiskt diskutera och värdera arbetslivsvetenskapliga rön, orsaker och  konsekvenser på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå.

Undervisningsspråk

Undervisningsspråket är engelska.

Innehåll

Under första året i det tvååriga programmet läses ett antal kurser omfattande 7,5 hp vardera. En av dessa kurser syftar till att studenten skall skaffa sig fördjupad kunskap om styrning, organisation och ledarskap för utveckling och förändring av verksamheter inom området hälsa och välfärd och en annan kurs fokuserar på fördjupade kunskaper om evidens inom hälsa och välfärd. Där finns också en vetenskaplig metodkurs i kvalitativa metoder samt kurser inom ämnesfördjupning arbetslivsvetenskap. Arbetslivskursen innehåller dels en kurs med ett historiskt och sociologiskt perspektiv på arbetsmarknad och organisationsteori och dels en kurs där fokus är på hälsa utifrån teoretiska och tillämpningsperspektiv. Under första året läses ytterligare en metodkurs med fördjupning inom kvantitativ metodik. Första läsåret avslutas med ett examensarbete på 15 hp.  Studenten har även möjlighet efter fullgjorda kurser och godkänt examensarbete på 15 hp att ansöka om magisterexamen inom inriktningen för huvudområdet.

Studenter som väljer den 2-åriga masterutbildningen och att skriva ett examensarbete på 30 hp påbörjar under motsvarande tid den första delen på det självständiga arbetet (15hp). För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet och uppfyller den särskilda behörigheten vad gäller metodkunskaper finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen.

Under hela programmet sker samläsning med övriga masterprogram inom hälsa och välfärd för alla kurser som inte är ämnesfördjupningar i arbetslivsvetenskap. Därutöver planeras samläsning i största möjliga utsträckning även med akademins forskarutbildning inom hälsa och välfärd under masterprogrammets termin 3 och 4. Den huvudsakliga samläsningen med forskarutbildningen genomförs med de kurser som ingår i forskarutbildningens första år. De kurser som kan vara aktuella för samläsning belyser hälso- och välfärdsområdet från olika perspektiv (två stycken 7,5 hp-kurser). Det kan också vara aktuellt med samläsning när det gäller de två 7,5 hp-kurserna i metod som bygger vidare på de tidigare nämnda kurserna i kvalitativ och kvantitativ forskningsmetod.  
När inte möjlighet för samläsning ges utgör termin 3 och 4 tid för examensarbete 15 hp och ämnesfördjupning 15 hp. Ämnesfördjupningen syftar till fördjupad kunskap inom arbetslivsvetenskap som ämne, dess utveckling, teorier, metoder och centrala frågeställningar samt att värdera hur dessa kan tillämpas i konkret forskningsarbete.

Progressionen under det första läsåret bygger på kunskaper och färdigheter som har tillägnats i utbildningar som ger kandidatexamen inom huvudområdet. Masterprogrammets fokus under första läsåret är att studenten ska skaffa sig fördjupade kunskaper i ledarskap, organisation och teamarbete. Vidare ska studenten skaffa sig fördjupade kunskaper i att söka, värdera och använda vetenskaplig kunskap, samt utvärdera dessa inom hälsa- och välfärdsområdet.

Det andra läsåret i masterutbildningen har fokus på forskning som verksamhet inom hälsa och välfärdsområdet. De gemensamma kurserna under andra läsåret syftar till en fördjupad förståelse för hälsa- och välfärdsområdet och de forskningsfrågor som är relevanta och angelägna inom detta forskningsområde. Progressionen ligger i att studenterna skaffar sig fördjupade kunskaper och förståelse för hur olika discipliner kan samverka inom forskningsområdet för att besvara frågeställningar i ett vidare perspektiv än enbart utifrån en enstaka disciplin. Kurserna under masterutbildningens andra läsår kan efter bedömning tillgodoräknas i första årets forskarutbildning inom Hälsa och välfärd.

Årskurs 1
Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp
Evidensbaserad praktik och utvärdering, 7,5 hp
Kvalitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp
Kvantitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp

Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap:
Arbete och organisation, 7,5 hp
Arbete och hälsa, 7,5 hp
Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp

Årskurs 2
Kvalitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp
Kvantitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp
Hälsa och välfärd – perspektiv på jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet, 7,5 hp
Hälsa och välfärd – perspektiv på profession, organisation och innovation, 7,5 hp

Ovanstående kurser kan samläsas med forskarutbildning inom hälsa och välfärd.

Ämnesfördjupning inom Arbetslivsvetenskap:
Arbetslivet som vetenskapligt fält I, 7,5 hp
Arbetslivet som vetenskapligt fält II, 7,5 hp
Examensarbete, 15 hp alternativt 30 hp
 

Val inom programmet

Studenten väljer kurser för ämnesfördjupning inom huvudområdet. Dessa ämnesfördjupningskurser ges under förutsättning att tillräckligt antal sökande finns.

Examen

Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen:

• Filosofie masterexamen med huvudområdet Arbetslivsvetenskap (Degree of Master of Science (120 credits) in Work Life Studies

Det självständiga arbetet får omfatta mindre än 30 hp om studenten sedan tidigare har fullgjort ett arbete på avancerad nivå om minst 15 hp inom huvudområdet eller motsvarande från utländsk utbildning. Det sammanlagda poängtalet för de självständiga arbetena måste dock alltid utgöra minst 30 hp.

För att uppnå fastställda mål för masterexamen krävs godkända kurser inom huvudområdet på avancerad nivå omfattande minst 60 hp varav minst 30 hp i självständigt arbete enligt ovan. En masterexamen får innehålla högst 30 hp på grundnivå. Samma kurser som ingått i behörighetsgivande utbildning på grundnivå får inte ingå i en examen på avancerad nivå. Kurser om minst 15 hp i vetenskaplig metod krävs för tillträde till kursen i examensarbete, som skall förläggas i slutet av utbildningen.

Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter

Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå.  Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen.