Artificiell intelligens, demokrati och människovärde

Utvecklingen av datorteknik under de senaste decennierna har aktualiserat frågor om huruvida äkta artificiell subjektivitet (stark AI) är möjlig. Äkta artificiell subjektivitet har potentialen att sudda ut skillnaderna mellan mänskliga och icke-mänskliga enheter i viktiga avseenden. Stark AI med människoliknande subjektivitet skulle utmana människans särart på ett sätt som kräver metafysisk granskning och som har potentialen att urholka grundläggande antaganden i demokratisk teori och praktik såväl som i juridisk teori och rättsvetenskap. Hur möjligheten till stark AI ska bedömas och hur den kan påverka etik och värderingar när det gäller demokratins integritet och mänskliga rättigheter är de frågor som vi ska ta upp i vårt projekt. På en grund av filosofi, statsvetenskap och rättsvetenskap kommer detta projekt att undersöka den metafysiska möjligheten såväl som de demokratiska och juridiska implikationerna av äkta artificiell subjektivitet i tre sammanlänkade undersökningslinjer.

Projektmål

Det bredare värdet av detta projekt ligger i två särskilda former av produktion. Först och främst kommer det att ge en förståelse för konsekvenserna för mänsklig värdighet av spridning och integration i samhället av former av teknik som är starkt förknippade med reduktion, utbytbarhet och förbrukningsförmåga hos individens medvetande. Det kommer att göra det möjligt för oss att tydligare förstå de etiska, juridiska och samhälleliga konsekvenserna av sådana nästan allestädes närvarande perspektiv på teknik, subjektivitet, mänsklighet och natur som är diskursivt kopplade till snabbt spridande former av teknisk infrastruktur. Viktigt är att antagandet att det faktiskt är möjligt att producera artificiell medvetenhet, riskerar att göra den unika mänskliga subjektivitet som ligger till grund för de flesta förståelser av mänsklig värdighet och värde förbrukbar och reducerbar. Om en mänsklig persons medvetna subjektivitet på konstgjord väg kan ersättas, undergrävs dess unika karaktär, och dess roll som bärare av rättigheter och värde i sig ifrågasätts möjligen. I ett historiskt sammanhang där autonoma nätverk och AI-teknik snabbt expanderar och avancerar, behöver vi en grundlig förståelse för de värden som överförs och sprids av dessa teknologier, och vi behöver en tydlig bild av de potentiella effekterna på etik, rättigheter, världsbilder och samhälleliga institutioner. före faktumet av deras universella institutionalisering, som kan ligga nära till hands och nästan är allmänt hyllad. För det andra kommer bedömningen av den metafysiska livskraften hos artificiellt medvetande och av konsekvenserna för rättighetsdiskursen och den liberala demokratins institutioner inte bara att ge vägledning för inriktningen av framtida forskning, och för hur vi bör implementera AI-teknik, den kommer också att ha normativa återverkningar för hur vi bör se på sådana teknologier som AI och neurala nätverk i relation till mänsklig subjektivitet, och på vilka sätt de bäst kan integreras på ett fruktbart sätt i den sociala ekologin.