Den nya generationen av unga mår sämre än förut: En studie om varför detta har inträffat och hur stabil den psykiska ohälsan är när de blir äldre.

Ungdomars psykiska hälsa är en angelägenhet för det moderna samhället. Dock visar de senaste studierna från Sverige och andra länder att ungdomar, särskilt tjejer, känner sig mer nedstämda än tidigare och att en progressiv försämring av ungdoms psykiska hälsa skett under de senaste tre årtiondena. Orsaken till denna nedgång är i stort okänd. Kunskap om huruvida ungdomars psykiska problem består till vuxen ålder saknas också. Detta projekt avser att åtgärda dessa kunskapsluckor. Projektet syftar till att undersöka vilken betydelse som olika livsstils- och individuella faktorer (fysisk aktivitet, sömnvanor, media användning, skolrelaterade faktorer), interpersonella faktorer (relationer med kamrater, föräldrar och lärare), och individuella egenskaper (kön, SEP) har för ökningen av ungdomars psykiska problem, dvs depression- och psykosomatiska symtom.

Dessutom kommer vi att undersöka huruvida deras psykiska ohälsa kvarstår i vuxen ålder och i vilken utsträckning som den övergår till internaliserande psykiska sjukdomar. Skillnader gällande kön och SES kommer också att utforskas. Projektets resultat kan bidra med väsentlig information som kan användas vid utformningen av nya interventioner samt för att förbättra de befintliga insatserna för ungdomars psykiska ohälsa.

Projektmål

De specifika projektmålen är följande:

1. att undersöka de faktorer som är förknippade med ökningen av ungdomars psykiska hälsoproblem, dvs. depressiva symtom och psykosomatiska symtom.
2. att undersöka utvecklingsbanor hos ungdomar som visar höga nivåer av psykiska problem från tonåren till tidig vuxen ålder.