Text

Utbildningsplan - Folkhälsovetenskapliga programmet - livsstil och social hållbar utveckling

Programkod

GKV10

Giltig från

Hösttermin 2020

Beslutsinstans

Fakultetsnämnden

Akademi

HVV

Diarienummer

2018/2587

Fastställd

2019-06-12

Behörighet

Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14).

Om utbildningsplaner

Utbildningsplanen gäller för hela utbildningstiden, från och med det läsår och den termin som du började din utbildning. Utbildningsplanen innehåller programmets mål, innehåll och uppläggning men också krav för särskild behörighet m.m.

Mål

Målet med programmet är att studenten ska uppfylla kraven för kandidatexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap enligt högskoleförordningen, bilaga 2 (SFS 2006:1053).

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen ska studenten

  • visa kunskap och förståelse inom huvudområdet folkhälsovetenskap, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen ska studenten

  • visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
  • visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det folkhälsovetenskapliga området.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen ska studenten

  • visa förmåga att inom huvudområdet folkhälsovetenskap göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
  • visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Undervisningsspråk

Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska men kurser och/eller undervisning samt undervisningsmaterial på engelska kan förekomma.

Innehåll

Huvudområdet i programmet är folkhälsovetenskap, som handlar om hur faktorer så som livsstil, levnadsvanor, socioekonomi, miljö, globalisering, samhällsstrukturer och politiska beslut på olika sätt påverkar befolkningens hälsa. Inom folkhälsovetenskapen finns metoder att mäta och bedöma hälsa och ohälsa hos befolkningen samt att identifiera och analysera mönster i hälsoutvecklingen hos olika grupper av människor liksom de faktorer och förhållanden som påverkar hälsan. En av de viktigaste aspekterna i folkhälsovetenskapen är att beskriva ojämlikhet i hälsa samt hur skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper kan minskas. Hållbar utveckling och hållbara levnadsvanor är ett högt prioriterat ämne inom folkhälsoarbete nationellt, regionalt och lokalt. Utbildningen utgår från FN:s Globala mål Agenda 2030 för hållbar utveckling och förbereder studenter för framtida arbeten som kan bidra till att nå dessa mål nationellt.

Utbildningen utgår från en definierad värdegrund som bygger på globala dokument om en hållbar utveckling, på Världshälsoorganisationens hälsopolitiska mål och på de svenska nationella folkhälsomålen som omfattar hela kedjan från individ och grupp till samhälle. Undervisningen bygger på teorier, modeller och metoder som används inom folkhälsovetenskapen och ger också kunskaper om olika verktyg för folkhälsoarbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. I programmet erbjuds studenterna dessutom studier om hållbart arbetsliv och ledarskap, global hälsa och hållbar utveckling, projektledning, kost och fysisk aktivitet, alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, psykisk ohälsa - en utmaning för folkhälsan, teorier och modeller inom folkhälsovetenskap.

Företrädare från det omgivande samhället inkluderas inom föreläsningar, examinationer, projektarbeten, förslag till examensarbeten vilket stärker studenternas kontakter, förståelse och inblick inom olika former av hälsofrämjande arbeten på olika nivåer i samhället.

Utbildningen har en utgångspunkt i mål för folkhälsoarbete enligt beskrivet ovan. Detta redogörs för enligt fem genomgående temans som inkluderas återkommande inom utbildningens olika kurser. Dessa teman är:

  • att studera skillnader i förutsättningar för en god hälsa samt faktorer som påverkar hälsan i olika grupper, t.ex. demografiska, socioekonomiska och miljömässiga skillnader, livsstil och levnadsvanor m.m., inför planering av preventiva åtgärder för att minska ojämlikheten i hälsa
  • innebörden av att ha ett etiskt förhållningssätt vid allt folkhälsoarbete
  • betydelsen av mångfald och inkludering i samhället
  • globaliseringens betydelse för folkhälsan både lokalt, regionalt och nationellt
  • att folkhälsoinsatser ska planeras utifrån övergripande mål om att skapa ett hållbart samhälle
Den första terminen ger grundläggande kunskap och förståelse för ämnet folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete. I kursen inkluderas centrala begrepp, samhälleliga villkor och förutsättningar för hälsa, folksjukdomar och epidemiologi.

Den andra terminen ger grundläggande kunskaper om vetenskapliga metoder och forskningsprocessen för att förbereda studenten att kunna utföra enklare kartläggningar, undersöka människors upplevelser/uppfattningar samt att studera samband och skillnader mellan olika hälsoindikatorer. Här inkluderas även grundläggande kunskaper inom vetenskapsteori, vetenskapsfilosofi och forskningsetik. Vidare ges kunskaper gällande livsstil och hälsopsykologi vilket även inkluderar grundläggande förståelse för hälsokommunikation och Health literacy på individ- och gruppnivå. Ämnesområdet om hållbar utveckling innefattar övergripande förståelse för hur ämnets tre delar; ekonomiskt, ekologiskt och socialt, samspelar och påverkar varandra.

Den tredje terminen ger förståelse för ämnen som jämlikhet, mångfald och inkludering för att nå social hållbarhet i samhället. Begrepp som demokrati, rättigheter och människors lika värde är centrala begrepp och studenten får kunskap om innehåll i viktiga styrdokument och policy inom dessa områden. Studenten får vidare kunskap gällande hur folkhälsoarbetets riktade hälsofrämjande insatser, med grund i teoretiska ansatser, planeras för att människor inom olika åldersgrupper ska ha förutsättningar för och kunna bibehålla en god hälsa. I den tredje terminen läggs fokus på olika former av hälsofrämjande arbeten mot riktade målgrupper samt verktyg för implementering och utvärdering för att nå hållbara resultat.

Den fjärde och femte terminen innefattar valbara kurser, vilket betyder att studenten ges möjlighet till alternativa kurser. Kurserna i termin fyra och fem ger platsgaranti för programstudenter. Inom terminen behandlas hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa. Dessutom ges möjligheten till ytterligare kunskaper om hur global hälsa och hållbar utveckling samverkar. Kunskaper ges inom projektledning vilket förbereder studenten för att kunna driva och leda framtida projekt inom hälsoområdet.

Den femte terminen ger ökade kunskaper och fördjupande förståelse gällande hur människors levnadsvanor och livsstil har påverkan på deras hälsa vilket vidare har påverkan på deras psykiska mående. Studenten ges kunskaper inom prevention för olika missbruksbeteenden och samsjuklighet med psykiska sjukdomstillstånd. I och med dessa kunskaper ökar studentens möjligheter till arbete då folkhälsovetare med kunskaper om missbruk och psykisk ohälsa är efterfrågade av omgivande samhälle. Vidare fördjupas förståelsen för folkhälsovetenskapliga begrepp, teorier och modeller ytterligare och förmågan att kunna stärka argument genom att koppla teori till praktik och tvärtom samt kommunicera detta i vetenskaplig text stärks.

Den sjätte och avslutande terminen ger ökad möjlighet att få förståelse för ledning och styrning av myndigheter, organisationer och företag, som är av betydelse för folkhälsoarbetet samt hälsofrämjande arbete på samhällsnivå. Kursen Hälsofrämjande arbete - tillämpning i termin sex sker på arbetsplatser som bedriver folkhälsoarbete, vilket stärker förmågan till att koppla teori och praktik och ger viktiga färdigheter i kommunikation med omgivande samhälle. Studenten ansvarar själv inför kursstart för att söka en lämplig arbetsplats. Fortsättningsdelen av vetenskaplig metod innebär fördjupade kunskaper inom kvantitativa och kvalitativa analysverktyg inför det slutliga examensarbetet.

Årskurs 1
Folkhälsovetenskap
Grundläggande folkhälsovetenskap, 15 hp
Vetenskapliga metoder 1, 7,5 hp
Livsstil och hälsopsykologi, 7,5 hp
Hållbar utveckling, 7,5 hp
Ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling, 7,5 hp

Medicinsk vetenskap
Folksjukdomar och epidemiologi, 15 hp

Årskurs 2
Folkhälsovetenskap
Social hållbarhet - jämlikhet, mångfald och inkludering, 15 hp
Livsstil och hälsa - ur ett livscykelperspektiv, 7,5 hp
Hälsofrämjande arbete, implementering och utvärdering, 7,5 hp

Valbart 30 hp:
Hållbart arbetsliv, ledarskap och hälsa, 15 hp
Global hälsa och hållbar utveckling, 7,5 hp
Projektledning, 7,5 hp
Alternativt andra kurser om sammanlagt 30 hp (se nedan under val inom programmet)

Årskurs 3
Folkhälsovetenskap
Vetenskapliga metoder 2, 7,5 hp
Hälsofrämjande arbete - tillämpning, 7,5 hp
Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp

Valbart 30 hp:
Kost och fysisk aktivitet - ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp
Alkohol, tobak, narkotika, dopning och spel ur ett folkhälsoperspektiv, 7,5 hp
Psykisk ohälsa - en utmaning för folkhälsan, 7,5 hp
Teorier och modeller inom folkhälsovetenskap, 7,5 hp
Alternativt andra kurser om sammanlagt 30 hp (se nedan under val inom programmet)

Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kursarbete.

Val inom programmet

Programmet har en fast kursstruktur. För att möjliggöra studier vid andra universitet eller högskolor i Sverige eller utomlands, är samtliga kurser under terminerna 4 och 5 valbara, d.v.s. antingen väljer man de kurser som erbjuds, och därmed garanteras, inom programmet eller så söker man andra kurser i konkurrens vid Mälardalens högskola eller vid annat lärosäte. Folkhälsoarbete innefattar att på olika nivåer i samhället ha förmåga att bidra till och påverka människor att skapa hållbara hälsosamma levnadsval vilket ger en efterfrågad profilering hos utbildade studenter inom folkhälsovetenskapen. De kurser som garanteras i termin fyra och fem ger en sådan profilering.

Examen

Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen:

Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Degree of Bachelor of Science in Science of Public Health)

Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.