Utbildningsplan - Folkhälsoprogrammet

Programkod: GKV01
Giltig från: HT17 HT15 HT13
Beslutsinstans: Fakultetsnämnden
Behörighet:

Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A (områdesbehörighet 16) eller Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2 (områdesbehörighet A14).

Diarienummer: 2015/0314
Akademi: HVV
Fastställandedatum: 2009-11-18
Reviderad: 2015-01-28

Mål

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas

  • förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar
  • förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem och
  • beredskap att möta förändringar i arbetslivet
Inom det område, som utbildningen avser, ska studenterna utöver kunskaper och färdigheter också utveckla förmågan att
  • söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå
  • följa kunskapsutvecklingen och
  • utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området (1 kap. 8 § högskolelagen)
Utöver de allmänna målen i högskolelagen, ska studenterna, efter fullgjord utbildning, också kunna visa den kunskap, färdighet och värderingsförmåga som krävs för självständigt arbete med hälsofrämjande och förebyggande insatser i samhället.

Kunskap och förståelse

Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa kunskap om och förståelse för

  • det folkhälsovetenskapliga områdets tvärvetenskapliga grund samt ha kännedom om aktuell forsknings- och utvecklingsarbete,
  • folksjukdomarnas utbredning, riskfaktorer för folksjukdomar och biomedicinska faktorer,
  • hur olika bestämningsfaktorer som levnadsförhållanden, livsstil, miljö, samhällsstruktur och globalisering påverkar befolkningens hälsa,
  • tillämpliga teorier, modeller och metoder för att bedöma hälsa och ohälsa hos befolkningen, samt identifiera och analysera mönster i hälsoutvecklingen i olika sociala grupper,
  • hur politiska beslut och åtgärder på olika samhällsnivåer kan påverka människornas hälsa, samt
  • hur samspelet mellan hälsa, miljö, ekonomi och sociala förhållanden utgör förutsättningen för att skapa en hållbar utveckling i samhället.

Färdighet och förmåga

Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa sådan färdighet och förmåga

  • att självständigt identifiera och beskriva ojämlikhet i hälsa och föreslå åtgärder om hur skillnaderna i hälsa inom och mellan olika befolkningsgrupper ska minskas,
  • att i ett projektarbete kunna planera för ett hållbart samhälle avseende hälsa, miljö och ekonomi,
  • att planera, genomföra och utvärdera sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande förändringar på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå inom kommuner, organisationer och näringsliv liksom inom internationellt folkhälsoarbete,
  • att arbeta i grupp och samarbeta med företrädare för privata och offentliga organisationer,
  • att muntligt och skriftligt redogöra för resultat och sammanställningar avseende olika folkhälsoproblem samt diskutera informationen, problemen och lösningarna på skilda sätt i dialog med olika målgrupper,
  • tolka information inom folkhälsovetenskapliga problemställningar samt kritiskt diskutera företeelser och frågeställningar inom folkhälsoområdet, samt
  • att tillämpa metoder för praktiskt folkhälsoarbete på individ- och gruppnivå.
Dessutom ska studenten kunna
  • delta i flervetenskapliga sammanhang,
  • ha kontakt med relevanta avnämare inom näringsliv, offentlig sektor och organisationer, samt
  • vidga sin kunskap och insikt om olika synsätt, kulturer och traditioner.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter fullgjorda studier på programmet ska studenten visa

  • förmåga att i folkhälsoarbete göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga och samhälleliga aspekter samt i alla situationer överväga och diskutera etiska frågeställningar,
  • insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur kunskap används, samt
  • förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Undervisningsspråk

Det huvudsakliga undervisningsspråket är svenska, vilket innebär att språket i schemabundna aktiviteter och examination normalt är svenska. Obligatorisk litteratur kan dock vara på annat språk och vissa kurser kan i sin helhet ges på engelska.

Innehåll

Huvudområdet i programmet är folkhälsovetenskap, som handlar om hur levnadsvanor, miljö och samhällsstruktur liksom ökade internationella kontakter på olika sätt påverkar befolkningens hälsa. Inom folkhälsovetenskapen finns metoder att mäta och bedöma hälsa och ohälsa hos befolkningen samt att identifiera och analysera mönster i hälsoutvecklingen hos olika grupper av människor liksom de faktorer och förhållanden som påverkar hälsan. En av de viktigaste aspekterna i folkhälsovetenskapen är att beskriva ojämlikhet i hälsa och hur skillnaderna i hälsa mellan olika befolkningsgrupper kan minskas. Inom folkhälsovetenskapen bedrivs också studier av hur politiska beslut och åtgärder påverkar människors hälsa i lokalsamhället.

Utbildningen utgår från en definierad värdegrund som bygger på globala dokument om en hållbar utveckling, på Världshälsoorganisationens hälsopolitiska mål och på de svenska nationella folkhälsomålen som omfattar hela kedjan från individ och grupp till samhälle. Undervisningen bygger på teorier, modeller och metoder som har utvecklats inom folkhälsovetenskapen och ger också kunskaper om olika verktyg för folkhälsoarbete på individ-, grupp- och samhällsnivå.

I programmet erbjuds studenterna dessutom studier om människan i arbetslivet, entreprenörskap och hälsoekonomi/folkhälsoekonomi vilket utgör en del av utbildningens profil.

Studenterna får en koppling till arbetslivet dels genom återkommande kontakter med företrädare från det omgivande samhället i de flesta av kurserna och genom olika projektarbeten, dels i ett större block med verksamhetsförlagd utbildning, som ger studenterna en inblick i hur folkhälsoarbete utförs i olika verksamheter och organisationer. Det finns också möjlighet att skriva examensarbetet inom områden, som efterfrågas i det omgivande samhället.

Utgångspunkten i mål för folkhälsoarbetet enligt ovan innebär att det i folkhälsoutbildningen finns fyra genomgående teman, som återkommer i olika kurser under utbildningens gång. Dessa teman är

  • att studera skillnader hälsan i olika grupper, t.ex. kön, ålder, socioekonomiska mm, för att planera för insatser som minskar ojämlikheten i hälsa
  • att ha ett etiskt förhållningssätt vid allt folkhälsoarbete
  • globaliseringens betydelse för folkhälsan både lokalt och nationellt och
  • att planera folkhälsoinsatser för att skapa en hållbar utveckling
De första två terminerna ger en grundläggande kunskap om och förståelse av vad folkhälsoarbete är, innebörd av centrala begrepp, samhälleliga villkor och förutsättningar. Dessutom studeras folksjukdomar och riskfaktorernas betydelse för uppkomsten av folksjukdomar samt betydelsen av hälsofrämjande arbete, metoder för praktiskt folkhälsoarbete, hälsopsykologi och hälsokommunikation på individ- och gruppnivå.

Den tredje terminen behandlar ledning och styrning av myndigheter, organisationer och företag, som är av betydelse för folkhälsoarbetet, hälsofrämjande arbete på samhällsnivå samt global hälsa och internationella dokument för den globala hälsan och den fjärde terminen, vars kurser är valbara, behandlar arbetsliv och hälsa och entreprenörskap.

Också den femte terminen ger möjlighet till alternativa val, men i programmet ingår hälsoekonomi och folkhälsoekonomi samt verksamhetsförlagd utbildning för studenterna för att se hur det hälsofrämjande arbetet tillämpas i det omgivande samhället. Den sjätte och avslutande terminen innebär en fördjupning av det hälsofrämjande arbetet avseende utvärdering av olika folkhälsoinsatser samt fördjupad vetenskaplig metod inför examensarbetet.

Årskurs 1
Folkhälsovetenskap
Grundläggande folkhälsovetenskap, 15 hp
Hälsofrämjande arbete – individ- och gruppnivå, 15 hp
Vetenskapliga metoder, 15 hp

Medicinsk vetenskap
Folksjukdomar, riskfaktorer och biomedicin, 15 hp


Årskurs 2
Folkhälsovetenskap
Folkhälsa – policy och styrning, 7,5 hp
Hälsofrämjande arbete - samhällsnivå, 15 hp
Global hälsa, 7,5 hp

Valbart 30 hp:
Arbetslivsvetenskap
Arbetsliv och hälsa – människan i arbetslivet, 15 hp

Folkhälsovetenskap
Hälsofrämjande arbetsplatser, 7,5 hp

Innovationsteknik
Entreprenörskap, 7,5 hp

Alternativt andra kurser om sammanlagt 30 hp (se nedan under val inom programmet)


Årskurs 3
Folkhälsovetenskap
Hälsofrämjande arbete – utvärdering, 7,5 hp
Vetenskapliga metoder - fördjupning, 7.5 hp
Examensarbete, 15 hp

Valbart 30 hp:
Företagsekonomi/Nationalekonomi
Hälsoekonomi, 7,5 hp

Folkhälsovetenskap
Hälsofrämjande arbete – tillämpning (verksamhetsförlagd utbildning), 15 hp

Nationalekonomi
Folkhälsoekonomi, 7,5 hp

Alternativt andra kurser om sammanlagt 30 hp (se nedan under val inom programmet)

Val inom programmet

Programmets har en fast kursstruktur. För att möjliggöra studier vid andra universitet eller högskolor i Sverige eller utomlands, är samtliga kurser under terminerna 4 och 5 valbara, d.v.s. antingen väljer man de kurser som erbjuds, och därmed garanteras, inom programmet eller så söker man andra kurser i konkurrens vid Mälardalens högskola eller vid annat lärosäte. Erfarenheter från det omgivande samhället visar att val av kurser inom ämnesområdet hälsoekonomi/folkhälsoekonomi och hälsa/arbetsmiljö ger en efterfrågad profilering hos de utbildade folkhälsovetarna. De kurser som garanteras i termin fyra och fem ger en sådan profilering.

Examen

Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina:

  • Filosofie kandidatexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Bachelor of Science in Science of Public Health)
Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter

Om inte annat framgår av kursplanerna, ges betyg på kurser enligt den tregradiga skalan underkänd, godkänd, väl godkänd.