Utbildningsplan - Masterprogram i folkhälsovetenskap inom hälsa och välfärd

Programkod: AMM10
Giltig från: HT19
Beslutsinstans: Fakultetsnämnden
Behörighet:

Examen på kandidatnivå inom folkhälsovetenskap, psykologi, vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete, sociologi eller motsvarande utländsk examen. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6.

Diarienummer: 2018/1289
Akademi: HVV
Fastställandedatum: 2017-06-13
Reviderad: 2018-10-09

Mål

I högskolelagen står följande:

Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper.

Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:

  • ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
  • utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
  • utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173).
Nedan följer de mål som finns i högskoleförordningens examensbeskrivning för masterexamen (SFS 1993:100 med ändring enligt SFS 2006:1053 bilaga 2) samt lokala mål.

Kunskap och förståelse

Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

  • visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings‐ och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Lokala mål
  • utveckla fördjupad kunskap med fokus på professionell utveckling inom området där hälsoforskning och
    välfärdsforskning möts,
  • kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan,
  • förklara och tillämpa definitioner och begrepp för hållbara levnadsvanor,
  • förklara och tillämpa definitioner och begrepp inom hälsofrämjande arbete med avseende på epidemiologiska metoder, interventioner och implementering.

Färdighet och förmåga

Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings‐ och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Lokala mål
  • kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inkluderande hälsofrämjande insatser inom hälsa och välfärd,
  • visa förmåga till innovativt förhållningssätt inom hälsa och välfärd.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

  • visa förmåga att inom respektive huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings‐ och utvecklingsarbete
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Lokala mål:
  • kunna värdera jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet inom hälsa och välfärd och
  • kunna värdera och reflektera över vetenskapliga teorier, modeller och begrepp relaterat till hållbara
    levnadsvanor och hälsofrämjande arbete.

Undervisningsspråk

Engelska.

Innehåll

Programmet består till hälften av kurser inom huvudområdet folkhälsovetenskap och till hälften av kurser inom
det generella området hälsa och välfärd.

Folkhälsovetenskap
Första årets kurser fokuserar på hur man kan främja hållbara levnadsvanor såsom kostvanor och fysisk aktivitet.
Kurserna fokuserar också metoder för att mäta befolkningars levnadsvanor samt hur dessa förändras över tid.
Här ingår även ett examensarbete.

Andra årets kurser fördjupar förståelsen av teorier och modeller som används i det hälsofrämjande arbetet samt
dess praktiska tillämpning. Kurserna ger ökad kunskap om hur man utvecklar och utvärderar interventioner för att
främja hälsa och förebygga ohälsa. Här ingår ytterligare ett examensarbete som kan utgöras av en fortsättning av
examensarbetet från första året (se val inom program).

Hälsa och välfärd
Första årets kurser fokuserar ledarskap, grupper och organisation samt evidensbaserad praktik och utvärdering
inom hälsa och välfärd. Därutöver studeras vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder med
relevans för hälsa och välfärd.

Andra årets kurser breddar och fördjupar förståelsen för hälso- och välfärdsområdet. Här fokuseras jämlikhet,
tillgänglighet och delaktighet, professionell kunskap och utveckling samt kreativitet och innovation. Därutöver
fördjupas kunskaperna i vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Årskurs 1

Folkhälsovetenskap:
Att främja hållbara levnadsvanor, 7,5 hp
Metoder för att studera hälsa, 7,5 hp
Examensarbete i folkhälsovetenskap, 15 hp
alternativt
Examensarbete i folkhälsovetenskap, master 30 hp
(Studenten kan välja mellan att avsluta examensarbetet under årskurs 1 eller att fortsätta examensarbetet under
årskurs 2).

Hälsa och välfärd:
Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp
Evidensbaserad praktik och utvärdering, 7,5 hp
Kvalitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp
Kvantitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp

Årskurs 2

Folkhälsovetenskap
Hälsofrämjande arbete - implementering, 7,5 hp
Att utveckla interventioner för att främja hälsa och förebygga ohälsa, 7,5 hp
Examensarbete i folkhälsovetenskap, master 15 hp alternativt 30 hp

Hälsa och välfärd:
Kvalitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp
Kvantitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp
Hälsa och välfärd - perspektiv på jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet, 7,5 hp
Hälsa och välfärd - perspektiv på profession, organisation och innovation, 7,5 hp

Ovanstående kurser kan samläsas med forskarutbildning inom hälsa och välfärd.

Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kvalitetsarbete.

För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet och uppfyller den särskilda behörigheten
vad gäller metodkunskaper finns möjlighet att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen.

Val inom programmet

Studenten kan välja mellan att skriva två examensarbeten om 15 hp eller ett examensarbete om 30 hp.

Efter fullgjord årskurs 1 har studenten har möjlighet att ansöka om magisterexamen.

Examen

Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina:

  • Filosofie magisterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Degree of Master of Science (60 credits) in Science of Public Health)
  • Filosofie masterexamen med huvudområdet Folkhälsovetenskap (Degree of Master of Science (120 credits) in Science of Public Health)
Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala
examensordningen som finns publicerad på högskolans webbplats.

Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter

Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på
respektive utbildningsnivå. Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen.