Utbildningsplan - Masterprogram i arbetslivsvetenskap inom hälsa och välfärd

Programkod: AMM07
Giltig från: HT19 HT17 HT16 HT15
Beslutsinstans: Fakultetsnämnden
Behörighet:

Examen på kandidatnivå inom något av ämnesområdena folkhälsovetenskap, vårdvetenskap/omvårdnadsvetenskap, sjukgymnastik, socialt arbete, sociologi, psykologi eller motsvarande. Dessutom krävs Engelska B eller Engelska 6. I de fall programmet går att söka som senare del gäller att den sökande måste uppfylla de särskilda behörighetskrav som gällde för programmets första termin samt ha läst motsvarande programmets tidigare terminer.

Diarienummer: 2018/1286
Akademi: HVV
Fastställandedatum: 2014-06-05
Reviderad: 2018-10-09

Mål

I högskolelagen står följande:

Utbildning på avancerad nivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna skaffat sig inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och ska, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå:

  • ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
  • utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
  • utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete. Lag (2006:173).
Nedan följer de mål som finns i högskoleförordningens examensbeskrivning för masterexamen (SFS 1993:100 med ändring enlgt SFS 2006: 1053 Bilaga) samt lokala mål.

Kunskap och förståelse

Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

  • visa kunskap och förståelse inom respektive huvudområde, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings‐ och utvecklingsarbete, och
  • visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.
Lokala mål:
  • utveckla fördjupad kunskap med fokus på professionell utveckling inom området där hälsoforskning och välfärdsforskning möts,
  • kritiskt granska och argumentera för hur individers och gruppers hälsa och välfärd främjas av tvärdisciplinär samverkan,
  • kritiskt granska och diskutera teorier av betydelse för förändringsarbete i moderna organisationer, och
  • utveckla fördjupad kunskap om arbetets betydelse och samspelet mellan individ, grupp organisation och samhälle.

Färdighet och förmåga

Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

  • visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
  • visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings‐ och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.
Lokala mål:
  • kunna planera, genomföra och utvärdera evidensbaserad praxis inom hälsa och välfärd,
  • visa förmåga för innovativt förhållningssätt inom hälsa och välfärd,
  • visa kunskap och förståelse för arbetslivsvetenskapens huvudsakliga problemområden, flerdisciplinära teoribas och metoder, och
  • kunna analysera sociala och psykologiska processer på arbetsplatsen.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgånget utbildningsprogram ska studenten:

  • visa förmåga att inom huvudområde för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings‐ och utvecklingsarbete,
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Lokala mål:
  • kunna värdera jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet inom hälsa och välfärd, och
  • kritiskt diskutera och värdera arbetslivsvetenskapliga rön, orsaker och  konsekvenser på individ-, grupp-, organisations- och samhällsnivå.

Undervisningsspråk

Engelska.

Innehåll

Programmet består till hälften av kurser inom huvudområdet arbetslivsvetenskap och till hälften av kurser inom det generella området hälsa och välfärd.

Arbetslivsvetenskap
Första årets kurser innehåller den historiska och sociala bakgrunden till arbetslivets utveckling. De fokuserar organisation, psykosocial arbetsmiljö och ledarskap. Här ingår även ett examensarbete.

Andra årets kurser syfar till att förstå det samtida arbetslivet med hjälp av arbetslivsvetenskap, såväl i svensk som i internationell kontext. De syftar också till fördjupade kunskaper om arbetslivsvetenskapens teorier och metoder och hur dessa kan tillämpas i forskning. Här ingår ytterligare ett examensarbete som kan utgöras av en fortsättning av ecamensarbetet från första året (se val inom program).

Hälsa och välfärd
Första årets kurser fokuserar ledarskap, grupper och organisation samt evidensbaserad praktik och utvärdering inom hälsa och välfärd. Därutöver studeras vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder med relevans för hälsa och välfärd.

Andra årets kurser breddar och fördjupar förståelsen för hälso- och välfärdsområdet. Här fokuseras jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet, professionell kunskap och utveckling samt kreativitet och innovation. Därutöver fördjupas kunskaperna i vetenskapsteori, kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Årskurs 1
Arbetslivsvetenskap:
Arbete och organisation, 7,5 hp
Arbete och hälsa, 7,5 hp
Examensarbete i arbetslivsvetenskap, 15 hp
alternativt
Examensarbete i arbetslivsvetenskap, master, 30 hp
(Studenten kan välja mellan att avsluta examensabetet under årskurs 1 eller fortsätta examensarbetet under årskurs 2)

Hälsa och välfärd:
Ledarskap, grupper och organisation inom hälsa och välfärd, 7,5 hp
Evidensbaserad praktik och utvärdering, 7,5 hp
Kvalitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp
Kvantitativa forskningsmetoder I, 7,5 hp


Årskurs 2
Arbetslivsvetenskap:
Arbetslivet som vetenskapligt fält I, 7,5 hp
Arbetslivet som vetenskapligt fält II, 7,5 hp
Examensarbete i arbetslivsvetenskap, master 15 hp alternativt 30 hp

Hälsa och välfärd:
Kvalitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp
Kvantitativa forskningsmetoder II, 7,5 hp
Hälsa och välfärd - perspektiv på jämlikhet, tillgänglighet och delaktighet, 7,5 hp
Hälsa och välfärd - perspektiv på profession, organisation och innovation, 7,5 hp

Ovanstående kurser kan samläsas med forskarutbildning inom hälsa och välfärd.

Mindre förändringar i kursutbudet kan komma att ske under utbildningen till följd av kontinuerligt kvalitetsarbete.

För studenter som redan har en magisterexamen inom huvudområdet och uppfyller den särskilda behörigheten vad gäller metodkunskaper finns möjlight att direkt påbörja det andra året i den 2-åriga utbildningen.

Val inom programmet

Studenten kan välja mellan att skriva två examensarbeten om 15 hp eller ett examensarbete om 30 hp.

Efter fullgjord årskurs 1 har studenten möjlighet att ansöka om magisterexamen.

Examen

Utbildningsprogrammet är upplagt så att studierna ska leda fram till att man uppfyller fordringarna för följande examen/examina:

  • Filosofie magisterexamen med huvudområdet Arbetslivsvetenskap (Degree of Master of Science (60 credits) in Work Life Studies)
  • Filosofie masterexamen med huvudområdet Arbetslivsvetenskap (Degree of Master of Science (120 credits) in Work Life Studies
Om programmet innehåller valbara eller valfria delar, eller om man som student väljer att inte slutföra en viss kurs, kan de val man gör påverka möjligheterna att uppfylla examensfordringarna. För mer information om examina och examensfordringar hänvisas till den lokala examensordningen på högskolans hemsida.

Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter

Konsekvenser av samläsning med möjligheter till tillgodoräknande avgörs och bedöms av ämnesansvariga på respektive utbildningsnivå.  Enskilda kurser från år två kan efter prövning tillgodoräknas i forskarutbildningen.