Forskningsprojekt

2013-

Förståelse av barns lärandevägar från förskola till grundsärskola- Barn med utvecklingstörning                                                                                       Hösten 2012 tilldelades Jenny Wilder medel från Vetenskapsrådet (VR) för ett projekt med ovan namn. Projektets syfte är att fördjupa kunskapen om hur transitionen mellan förskola och grundsärskola fungerar för barn med utvecklingsstörning. Detta studeras genom en större enkätstudie till speciallärare  i grundsärskola om samverkan mellan hem, skola och förskola. Fallstudier om 8 barns specifika övergångar genomförs och i dessa följs barnen under ett år då intervjuer görs med nyckelpersoner före, under och efter övergången. Arbetet genomförs tillsammans med lektor Anne Lillvist, UKK.  

2010-2013

Barns delaktighet i familjeaktiviteter 
I augusti 2013 avslutade Jenny Wilder ett treårigt forskningsprojekt som Allmänna Arvsfonden tilldelade medel från hösten 2010. Projektet handlade om barn med omfattande funktionsnedsättningar och fokuserade på hur deras delaktighet i familjeaktiviteter kan underlättas. Projektet skedde i samarbete med föreningen JAG (Jämlikhet, Assistans och Gemenskap) och Stiftelsen högskolan i Jönköping. Inom projektet arbetade projektassistent Anna Karin Axelsson, som utifrån projektet doktorerade med avhandling i maj 2014. Genom en omfattande enkätundersökning till föräldrar, enskilda intervjuer med föräldrar och assistenter och fokusgruppssamtal med föräldrar och assistenter studerades följande frågeställningarna:

  • - Vilka familjeaktiviteter är barn och ungdomar med betydande funktionsnedsättningar delaktiga i? 
  • - Hur ser deras faktiska delaktighet i familjeaktiviteter ut? Vilken är den personliga assistentens roll?
  • - På vilket sätt kan man underlätta för barn och ungdomar med betydande funktionsnedsättningar att öka sin delaktighet i familjeaktiviteter? 
  • - På vilket sätt kan man utveckla användandet av insatsen personlig assistans för att underlätta för barn och ungdomar med betydande funktionsnedsättningar att öka sin delaktighet i familjeaktiviteter?
  •  
  • Resultaten kan läsas i tre vetenskapliga publikationer (se publikationslista), Anna Karins avhandling och populärvetenskapligt i boken Jag är med! (pdf 1,3 MB)

    2008-2009 
  • Barnperspektiv i LSS-handläggning 
    I Socialstyrelsens regi och uppdrag genomförde Jenny Wilder en studie för att ta reda på vilka problem och möjligheter som fanns när det gäller att se till barns och ungdomars behov i utredningssammanhang om insatser utifrån lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. De övergripande frågeställningarna var:
  • - Hur utreder LSS-handläggarna idag barns och ungdomars behov av insatser, och hur följs dessa insatser upp?
  • - Vad skulle handläggarna behöva för typ av utredningsstöd för att bättre kunna bedöma barns och ungdomars behov?

Förstudien genomfördes genom enskilda intervjuer, en webbenkät och fokusgruppssamtal med LSS-handläggare i ett län i Mellansverige. 
Resultaten visade att handläggarna inte hade något särskilt utformat stöd för att få in barnperspektiv i sina utredningar. Barns behov bedömdes på olika sätt mellan handläggare inom och mellan olika kommuner. Resultaten visade att det fanns ett önskemål om att öka likvärdigheten kring handläggningen i olika kommuner och därmed öka rättsäkerheten. För detta krävs att en struktur som betonar barnperspektiv och som gör att LSS-handläggare får ett mer likartat arbetssätt. 
Resultaten från fokusgruppssamtalen visade att handläggarna ansåg att de kunde inspireras av det barnfokus som finns inbyggt i BBIC samt av modellens processtruktur. BBIC uppfattades dock sakna innehåll kring hur en funktionsnedsättning ger upphov till funktionshinder och hur en insats kan underlätta för individen att fungera i sin vardag. Handläggarna uppfattade också BBICs stora tyngdpunkt att utreda föräldraförmåga som problematisk ur LSS synpunkt. Handläggarna tyckte att ICF-CY var ”hemtamt” då innehållet och angreppssättet i klassifikationen handlade om funktionshinder, vardagligt fungerande och delaktighet. Men handläggarna uppfattade ICF-CY som relativt svårtillgänglig i sin struktur och de hade svårt att se hur de skulle kunna använda klassifikationen i praktiken. 
Slutsatserna från studien är att det idag inte finns något verktyg eller någon modell som är direkt applicerbar på LSS, varken dess målgrupp eller utredningsförfarande. Ett nytt utredningsstöd kan inspireras av BBICs barnsfokus och processtruktur, men BBIC kan inte tas över för LSS-handläggning. Vidare slutsatser var att ICF-CYs syn på funktionshinder, dess angreppssätt om delaktighet och funktionsprofil är mycket relevant om man ska utveckla utredningsstödet för LSS-handläggning eftersom det också har ett starkt barnperspektiv.

Länk till Socialstyrelsen

 

2002-2008

Barn med flera betydande funktionshinder: Samspel, beteendestil, familjeanpassningar och sociala nätverk 
Jenny Wilders avhandling var finansierades av externa forskningsmedel, huvudsakligen genom Stiftelsen Sävstaholm men också Sunnerdahls handikappfond. Forskningsprojektet hade som syfte att studera hur samspelet såg ut mellan barn med flera betydande funktionshinder och deras föräldrar, samt hur deras beteendestil kunde påverka samspelet. Syftet var också att studera hur samspelet var kopplat till familjeanpassningar och sociala nätverk hos barnet och familjen. För avhandlingen användes en explorativ ansats och studerade t ex föräldrars perspektiv och barns samspel genom enkäter, intervjuer och videoobservationer i hemmiljö. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling av 4 delstudier som har varit kvalitativa och/eller kvantitativa i sin design och metod. Avhandlingen heter “Proximal Processes of Children with Profound Multiple Disabilities” och finns tillgänglig via Stockholms universitet. 

Länk till DIVA