Att tänka kritiskt

Förmågan att tänka kritiskt är grundläggande för all akademisk utbildning. I Högskolelagens första kapitel står bl.a."Den grundläggande högskoleutbildningen ska ge studenterna förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar". Men vad innebär det, och hur kan du praktiskt tillgodose kraven på kritiskt tänkande i ditt uppsatsarbete? Vi tittar här närmare på frågor som dessa.

Vad betyder det att tänka kritiskt?

En definition av att tänka kritiskt är "att självständigt kunna analysera, reflektera, dra slutsatser, värdera, ifrågasätta och vara kreativ" (hämtat från Uppsala universitets pedagogiska program). The National Council for Excellence in Critical Thinking har en lite längre definition:

Critical thinking is the intellectually disciplined process of actively and skilfully conceptualizing, applying, analyzing, synthesizing, and/or evaluating information gathered from, or generated by, observation, experience, reflection, reasoning, or communication, as a guide to belief and action.

Robert H. Ennis vid University of Illinois ger följande definition, som kan ses som en mer utförlig checklist och kan ge utrymme för lite olika tolkningar (och som därför i sig kan utgöra ett exempel på kritiskt tänkande). En kritisk tänkare

  • is open-minded and mindful of alternatives
  • tries to be well-informed
  • judges well the credibility of sources
  • identifies conclusions, reasons, and assumptions
  • judges well the quality of an argument, including the acceptability of its reasons, assumptions, and evidence
  • can well develop and defend a reasonable position
  • asks appropriate clarifying questions
  • formulates plausible hypotheses; plans experiments well
  • defines terms in a way appropriate for the context
  • draws conclusions when warranted, but with caution
  • integrates all items in this list when deciding what to believe or do

Utveckling av kritiskt tänkande och kunskapssyn

En iakttagelse är att utvecklingen av kritiskt tänkande har att göra med vilken kunskapssyn man har och hur den utvecklas, d.v.s. synen på vad kunskap är och att denna kunskap utvecklas med tid och erfarenhet:

  1. Oerfarna studenter hade ofta en absolut syn på kunskap där man ansåg att det fanns klara rätt eller fel och att läraren var en auktoritet.
  2. I nästa stadium var det vanligt att studenter ansåg alla har rätt till sin egen åsikt, d.v.s. att det inte fanns någon sanning.
  3. Efter dessa första stadier fick studenterna ofta en mer relativ syn där man först insåg att kunskap hela tiden utvecklas och att vissa åsikter är bättre underbyggda än andra -- för att till slut förstå att man måste bestämma sig för en åsikt som man kunde underbygga teoretiskt. Men även att vara beredd att sakligt argumentera för sin ståndpunkt, .d.v.s. använda ett kritiskt tänkande.

(Avdelningen för universitetspedagogisk utveckling vid Uppsala universitet.)

Kritiskt tänkande är viktigt för din utredning

Kritiskt tänkande är alltså något som influerar hela ditt utredningsarbete och som ligger bakom alla de resonemang som finns i din utredning. Det är alltså inget hokus-pokus som man kan ”fixa till” med några rader i ett kapitel. Ett tips är att transparent visa resonemangen och motivera olika ställningstaganden i uppsatsen.