Varför finns modeller?

Modeller är viktiga för vår förståelse, såväl i vetenskapliga sammanhang som i livet för övrigt. Vi beskriver här hur detta kan komma sig och ger exempel på hur modeller kan delas in när de ska presenteras.

Därför används modeller

Man kan säga att det är hjärnans fel att vi måste använda modeller. Vore det möjligt att uppfatta och ta hänsyn till samtliga aspekter av det vi undersöker, skulle man kunna använda "totalundersökningar" där precis alla aspekter undersöks. Men nu klarar inte hjärnan av att uppfatta och hantera så mycket information. Det kan också vara så att man av olika skäl inte har tillgång till all information. Modeller kan således beskrivas som ett nödvändigt och naturligt redskap för hjärnans arbete.

En indelning av modeller

Modeller är alltså ett tankeredskap som finns i huvudet på utredaren. Men som stöd för hjärnans arbete och som ett medel för kommunikation med läsare/användare av utredningen behövs synliga symboler som illustration.

Modeller kan illustreras på olika sätt. En vanlig indelning är:
  • verbala
  • schematiska
  • matematiska.

Verbala modeller

Verbala modeller är sambandskonstruktioner som beskrivs i ord. En enkel modell för strategisk planering kan t.ex. uttryckas på följande sätt: "Den långsiktiga lönsamheten beror av hot och möjligheter i den omgivande miljön, företagets starka och svaga sidor samt vissa strategiska mål (konkurrensförmåga, flexibilitet, anpassbarhet, teknologisk förmåga och inre effektivitet)".

Schematiska modeller

Schematiska modeller innebär att man med hjälp av illustrationer framhåller vissa drag hos modellen. Figurer av olika slag används i kombination med text och man får en bild att tolka i stället för enbart text. Man kan stanna upp inför bilden och enklare analysera modellen. Det kan vara effektivt att använda schematiska illustrationer av modeller, så länge man kommer ihåg att bilden är just en illustration. Modellen är inte bara pilar, rutor, boxar m.m., utan måste också innehålla text eller formler som beskriver och förklarar modellens faktorer och samband.

Matematiska modeller

Matematiska modeller går, kan man tycka, längre i preciseringsgrad än de andra modelltyperna. I dessa modeller betecknas faktorerna med symboler och sambanden beskrivs med hjälp av funktioner, olikheter o.s.v. Preciseringsgraden ökar bara om sambanden uttrycks noggrannare än i de schematiska modellerna. Allmänna funktionssamband, som t..ex. anger existensen av beroende, är lika vaga oavsett med vilken typ av modell man illustrerar. Den tidigare nämnda modellen för strategisk planering blir inte mer exakt i matematisk form än i verbal. Om vi betecknar långsiktig lönsamhet med L, hot med H, möjligheter med M, starka sidor med S, svaga sidor med V och strategiska mål med SM, kan vi skriva
L = f(H,M,S,V,SM), där f = funktionssamband.
Detta skrivsätt kan kallas "skenmatematiskt" eftersom det inte är någon egentlig matematisk modell, då de aktuella sambanden inte är preciserade.
I ekonomiska utredningar använder man matematiska modeller för att t.ex. beräkna produktpriser, göra likviditetsplanering eller bestämma lagerkostnader. Matematiska modeller kan vara av två slag: determininistiska och stokastiska.
Deterministiska modeller innehåller ett antal faktorer som som kan antas utgöra både nödvändiga och tillräckliga förutsättningar för en verkan. Stokastiska modeller innehåller faktorer som endast med viss sannolikhet är nödvändiga och tillräckliga. Sådana modeller innehåller en eller flera s.k. feltermer, med vilka hänsyn tas till den variation i verkan som inte beror på orsaksfaktorerna i modellen.

En annan indelning av modeller

Det finns dock andra sätt att dela in modeller på. Här följder ett sådant sätt, hämtat från ett forskningsprojekt vid University of California i Berkeley.
Där delar man in modeller efter funktion:
  • Kausalmodeller (som anger orsakssamband)
    Enkla orsak-verkanmodeller
    Orsakskedjor
    Flerfaktor-modeller
  • Processmodeller
    Föreskrivande "om-så"-regler
    Beskrivande "om-så"-regler
    Produktionssystem
    Fler-objektmodeller
  • Form-funktionmodeller
  • Klassificeringsmodeller
  • Skalmodeller
    Enkla skalmodeller
    Komplicerade skalmodeller