Validitet

Validitet är ett av de viktigaste begreppen i vetenskaplig metod. Trots det råder stor förvirring kring just detta begrepp. Här ska vi försöka reda ut några av de mest centrala aspekterna av validitet.

En övergripande definition: Vad säger insamlade data?

Du har förmodligen sett att olika metodböcker ser ut att behandla validitet på lite olika sätt. I grunden handlar dock validitetsbegreppet om att kunna hantera och diskutera de fel som uppstår i undersökningar. Begreppet kan rent allmänt definieras som relevansen av insamlad data för det givna problemet och/eller mätinstrumentets förmåga att mäta det man avser att mäta. Av detta följer att för att data ska ha validitet räcker det inte med att de olika leden i datainsamling och bearbetning utförs korrekt, att respondenternas svar registreras noggrant och korrekt samt överförs felfritt till databasen för analys. De insamlade svaren måste dessutom verkligen säga något om det som utredningen avser att säga något om. 

När validitet är viktigt

För att kunna göra en bra undersökning måste du förstå vad validitet innebär för den utredning som du ska göra. Validiteten är viktig vid två tillfällen. Det första tillfället är när du utformar din undersökning, d.v.s. i alla de olika moment som förekommer i utredningsprocessen. Det andra är när du bedömer din egen eller någon annans utredning.

Därför är hög validitet viktigt

Det kan finnas många olika felkällor i företagsekonomiska utredningar, vilket gör att man bör överväga flera operationaliseringar för varje variabel, flera olika slags data, olika insamlingstekniker (triangulering) m.m.
Det är alltså både svårt och mycket viktigt att bygga in hög validitet i sin utredning. Hög validitet uppnås inte genom att du i ett metodkapitel på några rader talar om vad som står om validitet i vissa läroböcker. Oftast kan detta istället vara ett tecken på att man inte alls har förstått vad validitet innebär.
Mer väsentligt är att ha en genomskinlighet i sin utredning, d.v.s. läsaren ska kunna se hur alla delar av utredningen gått till, vilka överväganden som gjorts och varför, hur olika variabler tillkommit och mätts, hur intervjuer gjorts, vilka utgångspunkter man haft o.s.v. Validiteten (vad vi mäter) och reliabiliteten (hur vi mäter) hänger ihop och skapar tillsammans en utrednings pålitlighet. God validitet är en viktig förutsättning för att resultat skall kunna generaliseras till att gälla även andra än det urval av analysenheter (t.ex. personer, företag eller organisationer) som ingår i din utredning.

Teoretisk och empirisk nivå samt kopplingen mellan dem

Således pågår arbete på två nivåer; en teoretisk och en empirisk. På den teoretiska nivån finns ett antal begrepp (modellvariabler, latenta variabler, constructs och eventuellt indikatorer) som har inbördes samband med varandra. Dessa måste överensstämma med begrepp på den empiriska nivån,  d.v.s. begrepp som beskriver verkligheten (manifesta variabler).

Inre och yttre validitet

Två vanligt förekommande aspekter på validitet är inre och yttre validitet. Inre validitet är överensstämmelsen mellan (modell-)begrepp och de operationella (d.v.s. mätbara) definitionerna av dem på den empiriska nivån, t.ex. de konkreta intervjufrågorna. Yttre validitet har att göra med överensstämmelsen mellan det mätvärde som fås när man använder en operationell definition (t.ex. en intervjufråga) och verkligheten. Om du exempelvis ställer frågan "Åker du buss ofta?" överlämnar du på ett tämligen godtyckligt sätt ansvaret för definitionen av hur ofta "ofta" är till dem som intervjuas. Några kanske anser att "ofta" motsvarar att åka buss flera gånger om dagen, andra tycker någon dag i veckan och ytterligare andra tycker några gånger om året. Validiteten kan därmed sägas vara mycket låg, för att inte säga obefintlig.

Intern och extern validitet

Två andra aspekter på validitet är intern validitet -- vilket handlar om hur pass väl undersökningen överensstämmer med verkligheten (se ovan) -- samt extern validitet, d.v.s. graden av generaliserbarhet. Intern validitet omfattar således det urval av analysenheter (t.ex. intervjuade personer) som ingår i utredningen, medan extern validitet omfattar vad som utifrån undersökningen kan sägas om populationen.

Begreppsvaliditet

Begreppsvaliditet (content validity, face validity, inre validitet, innehållsvaliditet) bestämmer överensstämmelsen mellan den teoretiska och operationella  definitionen. Detta kan bara göras genom en bedömning av utredaren själv eller någon expert (content validity) som är väl insatt i det undersökta fenomenet. Om man direkt blir övertygad om denna överensstämmelse har den operationella definitionen omedelbar validitet (face validity). Om den operationella definitionen omfattar alla aspekter på den teoretiska variabeln har den hög innehållsvaliditet. 

Kriterievaliditet

Kriterievaliditeten (criterion validity) avser överensstämmelsen mellan de olika operationella definitionerna i samma eller andra undersökninger. Den kan delas upp i concurrent validity, som gäller  om vi får samma resultat med ett annan operationell definition vid samma tidpunkt. Predictive validity handlar om att de data som samlats in jämförs med andra data vid en senare tidpunkt, t.ex. attityden till politiska partier jämförs med valresultatet.     

Construct validity

Construct validity berör vad våra operationaliseringar egentligen mäter. Ger andra operationaliseringar samma resultat, skiljer den sig mot operationaliseringar som mäter andra saker och överensstämmer operationaliseringarna på samma sätt som de borde enligt de teoretiska begreppen.

Användarvaliditet

En ytterligare validitetsdimension är något man skulle kunna kalla för användarvaliditet, d.v.s. om de som ska använda resultatet upplever det som relevant och nyttigt.

Kommunkativ validitet

Validitetsdiskussionen skiljer sig beroende på om vi gör en kvantitativ eller kvalitativ studie. I en kvalitativ studie mäter vi ju inte olika variabler utan försöker istället hitta olika bakomliggande faktorer, samband, processer o.s.v.  Den interna validiteten bestäms här av hur systematisk du varit i ditt utredningsarbete och därmed också av hur öppet du redovisar ditt tillvägagångssätt ( genomskinlighet ) och de olika överväganden du gjort under arbetets gång. Man kan i det sammanhanget tala om en kommunikativ validitet, d.v.s. utredaren redogör för sin förförståelse, upplägget av forskningsprocessen och dess genomförande (inklusive tolkning) på ett detaljerat sätt. Den externa validiteten handlar här om i vilken utsträckning resultatet är överförbart till andra situationer och undersökningsobjekt, d.v.s. om det analytiskt är generaliserbart.

En viktig slutsats

Din slutsats av ovanstående bör vara att inte skriva något obegripligt om validitet i ditt metodkapitel och att inte själv försöka bedöma din egen validitet. Validiteten bör istället vara ledstjärnan för alla steg i ditt arbete; från syftet och design av metod till genomförande och analys. Det är viktigt att en läsare kan följa dina resonemang. Du ska alltså arbeta med validiteten när du genomför de olika stegen i din utredning. Skriv klart, logiskt och argumenterande för din sak. Det är upp till dig att presentera ditt arbete på ett trovärdigt sätt. Låt sedan opponenter och handledare bedöma validiteten.