Samhället dömer kvinnliga politiska ledare hårdare än manliga

2016-03-08 | Forskning/Samverkan

Forskning från Mälardalens högskola (MDH) visar att samhället dömer kvinnliga politiska ledare betydligt hårdare än manliga politiska ledare, samt att personifieringen i politiken innebär ett problem för kvinnor.

Joakim Johansson är docent i statsvetenskap vid MDH och har under de senaste tio åren forskat om genusfrågor. Hans fokus har bland annat legat på manligheter och jämställdheter i svensk politik; frågor som han anser är angelägna och viktiga för hur samhället fungerar, både i Sverige och internationellt. Något han anser är värt att lyfta är personifieringen i politiken. Det finns ett ökat intresse i samhället för politiker som personer, en tydlig amerikaniserad trend.

– Det här har visat sig vara problematiskt för kvinnor eftersom kvinnor i större utsträckning diskvalificeras som politiska ledare om de visar sig vara personliga. Män kan vinna röster på att visa upp sina privata sidor, medan kvinnor istället förlorar på det.

Hans forskning visar också att samhället har lättare att överse med misstag män begår. När kvinnor begår samma typ av misstag ställs det på sin spets och man har sett flera exempel på när kvinnliga ministrar fått avgå.

Olika förväntningar på män och kvinnor
Enligt Joakim Johansson finns det olika förväntningar på män respektive kvinnor som politiska ledare och de framställs på olika sätt.
– Kvinnor förväntas fortfarande ta huvudansvaret för barn, hem och familj. Det avspeglas bland annat i uttaget av föräldradagar. Det är acceptabelt för en manlig politiker att inte ta ut föräldradagar, det är det inte för en kvinnlig politiker.

Något Joakim Johansson ser som en positiv utveckling i politiken är att vi idag ser många kvinnor på tunga postrar och han spår att vi snart kommer att se vår första kvinnliga statsminister i Sverige och vår första kvinnliga president i USA.

– Det finns en allt jämnare könsfördelning i politiken och det är positivt. Här behöver vi se upp bara: av antalet som avslutar sina politiska uppdrag i förtid är andelen kvinnor och unga betydligt högre.  Har man det största ansvaret för familj och hem blir kraven för höga. Fortsätter den här utvecklingen är vi tillbaka på ruta ett.

Mer information
Joakim Johansson docent i statsvetenskap, 021-107331
Jessika Hedén kommunikatör, 021-10 15 86