Hanna Simola försvarar sin licentiatuppsats i didaktik

Disputationer och licentiatseminarier

Datum: 2019-10-31
Tid: 10.15 - 12.30
Plats: Futurum, MDH Eskilstuna

Hanna Simola försvarar sin licentiatuppsats i didaktik "Styrning som stöttning - en etnografisk fallstudie om en högstadielärares didaktiska ledarskap som stödstruktur för språk- och kunskapsutveckling" den 31 oktober i Futurum, MDH Eskilstuna.

Titel: ”Styrning som stöttning - en etnografisk fallstudie om en högstadielärares didaktiska ledarskap som stödstruktur för språk- och kunskapsutveckling” inom forskarutbildningsämnet didaktik, den 31 oktober kl 10.15 Futurum, Eskilstuna.

Serienummer: 283

Utsedd opponent är professor Lise Iversen Kulbrandstad, Högskolen i lnnlandet, Norge. Betygsnämnden består av professor Jarmo Lainio, Stockholms universitet och docent Birgitta Norberg Brorsson, Mälardalens högskola.

Reserv är doktor Ulrika Jepson Wigg, MDH.

Sammanfattning:

I den här licentiatuppsatsen undersöks en lärares arbete med språk- och kunskapsutveckling i ett högstadieklassrum. Syftet är att utveckla kunskap om det didaktiska ledarskapet i undervisningen av nyanlända och flerspråkiga elever. Genom att beskriva det didaktiska ledarskapet kan uppsatsen också bidra med ytterligare kunskap om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.  Två forskningsfrågor har använts för att nå syftet. Den första frågan rör kännetecken för ett didaktiskt ledarskap. Den andra frågan handlar om aspekter i det didaktiska ledarskapet som kan utgöra en stödstruktur för nyanlända och flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling. Studien har genomförts som en etnografisk fallstudie, där jag genom deltagande observationer följt en lärare över tid i ämnena SO, hemkunskap och matematik i hens mentorsklass bestående av omkring 28 elever, varav nio nyanlända och flerspråkiga elever. Jag har också intervjuat läraren. Centralt för studien är att kunskaper skapas genom interaktion mellan människor. Licentiatuppsatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv på undervisning och lärande där begreppet stöttning i den närmaste utvecklingszonen används i analysen. Vidare diskuteras även begreppet didaktiskt ledarskap. Sociokulturellt perspektiv, stöttning i den närmaste utvecklingszonen och didaktiskt ledarskap är således betydelsefulla för studien, men det är inte givet hur relationen mellan dem ser ut. Analysen visar att studiens teman tydlighet och struktur, tillgänglighet och reflexivitet samt höga krav och kognitiva utmaningar är betydelsefulla faktorer i det didaktiska ledarskapet som har en positiv inverkan på lärandeklimatet, där elevernas tillgång till olika stödstrukturer i undervisningen för att vidareutveckla nya kunskaper och sitt lärande är en självklarhet. Genom att i en modell sammanfoga den didaktiska triangeln med förhållandet mellan studiens olika teman åskådliggörs det didaktiska ledarskapet i det didaktiska rummet, det vill säga i och utanför klassrummet, där stöttning på olika nivåer är betydelsefull i undervisningen och där interaktion utgör den sammanhållande länken mellan didaktiskt ledarskap och stöttning.  Stöttning kan både vara en förutsättning för didaktiskt ledarskap och en effekt av det. Fokus i studien har varit på flerspråkiga och nyanlända elever, men resultatet av studien indikerar att ett didaktiskt ledarskap som jag har beskrivit det är betydelsefullt för alla elever, i det didaktiska rummet, oavsett språk och bakgrund, grundskola eller gymnasiet.

Nyckelord: didaktiskt ledarskap, lärarens ledarskap, ledarskap i klassrummet, språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, stöttning, den närmaste utvecklingszonen, interaktion, positivt lärandeklimat, flerspråkiga och nyanlända elevers utbildningsvillkor.