Månadens forskare har hjärta för folkhälsa och jämlikhet

2015-08-17 | Forskning/Samverkan

Lennart Bogg är professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola (MDH). Han har i många år forskat om orättvisor och hinder för jämlik vård och hälsa ur ett globalt perspektiv - framförallt med fokus på mödra-, barnhälso- och sjukvård i ekonomiskt svaga och utsatta områden.

Lennarts intresse för ämnet går tillbaka till åttiotalet när han blev erbjuden ett jobb på United Nations Children’s Fund (Unicef) som ansvarig för administration och ekonomi i Burma och därefter även för inköp och leveranser till samtliga projekt i Kina. Då hade han precis tagit en masterexamen i företagsekonomi vid Uppsala universitet och hade dessutom arbetat sex år på Länsstyrelsen i Sörmland. Han bestämde sig för att flytta till Asien och ta ett kliv in i ekonomivärlden och samtidigt få möjlighet att klättra på karriärstegen. Under Lennarts tid i Kina genomförde landet en stor hälsoreform med betydande nedskärningar i de offentliga utgifterna och privatisering av sjukvården. Lennart beskriver det som en period där orättvisor växte fram och skillnaderna mellan stad och landsbygd vidgades snabbt. 

– På landsbygden var jordbruket kooperativt och finansierade lokal sjukvård. När sjukvården privatiserades föll hälsosystemet ihop. Människorna här omfattades inte längre av någon hälsoförsäkring vilket medförde stora avgifter i avgiftsfinansierade sjukhus och en enormt ökad risk för fattigdom. Det ledde bland annat till att spädbarns-dödligheten tredubblats jämfört med i städerna och människorna i glesbyggda områden blev allt fattigare, säger Lennart Bogg.
Lennarts dåvarande chef uttryckte sin orolighet och sitt bekymmer över utvecklingen i landet, vilket gjorde att Lennart blev intresserad av att börja forska kring de effekter som uppkom av Kinas hälsoreformer.

Från ekonomi till folkhälsovetenskap

Det finns ingen tvekan om att erfarenheterna i Asien har bidragit till Lennarts personliga och professionella framsteg. Hans vilja till fortsatt karriärutveckling avtog inte heller. 
– Flera kollegor och chefer vid Unicef hade utbildning i folkhälsovetenskap och jag började snabbt intressera mig för ämnet. Min önskan om att lära mig mer var så stark att jag valde att avsluta min tjänst och återvända till Sverige för att studera, säger Lennart Bogg.
 
Under 1990-talet började Lennart läsa kurser vid Karolinska institutet (KI) och Nordiska hälsovårdshögskolan som skulle leda till en master i folkhälsovetenskap. Vägen till att bli professor fortsatte när en kursansvarig uppmuntrade honom att söka till doktorand-utbildningen vid KI. Under 1994 blev det många sena kvällar med projektansökningar, men det var mödan värt. Lennart fick finansiering både från Sarec (Sidas avdelning för forskning) och World Health Organization (WHO) och han antogs som doktorand. Åtta år senare disputerade han med avhandlingen Health Care Financing in China: Equity in Transition. En avhandling som handlade om jämlikhetseffekter av hälsoreformerna i Kina och som skrevs samtidigt med fulltidsarbeten vid Sida och Världsbanken. 
– Det intressanta med min avhandling var att ingen hade gjort en liknande studie förut. Den var så unikt att hälsoekonomiska nätverket i Kina delgav den till alla stora universitet. Det ledde till många förfrågningar om samarbeten, vilket var jättekul. Bland annat blev jag, som en av få utlänningar, inbjuden till en nationell konferens initierad av regeringen och kommunistpartiet i Kina om landsbygdens hälsosystem, säger han.

Internationellt arbete

Vid sidan av studierna arbetade Lennart för Sida som financial controller, hälsohandläggare och senare även som ekonom vid avdelningen för Central- och Östeuropa. Under avbrottet i tjänstgöringen för Sida fick han ett uppdrag som ekonomichef på United Nations Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near East (UNRWA) i Gaza. På den tiden var det världens största lokala FN-kontor, med 5 000 anställda och en årlig budget om 80 miljoner USD. UNRWA fungerade som en provisorisk administration med ansvar för sjukvård och utbildning för 1,5 miljoner människor. Under Lennarts tid fördjupades upproret samtidigt som det första Irak-kriget bröt ut. 
– Det går inte att förstå situationen i området och det tryck som människor lever under om man inte har varit där. Det är en fruktansvärd miljö som barn tvingas växa upp i och en absurd och fullkomligt omänsklig situation för alla som lever där, säger Lennart Bogg.
Han valde att säga upp sig när hans familj tvingades lämna Gaza på grund av kriget i november 1990, men han själv var kontraktsbunden att stanna till mars 1991.
 
Lennart har inte bara varit verksam i länder utanför Europa. Han har även arbetat på Världsbankens regionala kontor i Estland, Lettland och Litauen. Där var han ansvarig för koordinering av ländernas hälsoreformer och på agendan fanns arbetsmöten med hälsoministrar var och varannan vecka. Det var inte heller främmande för Lennart att åka på retreat till USA med hälsoministrar från hela forna Sovjetområdet samt Världsbankens ledande experter.
– Arbetet var enormt intressant och lärorikt. Som representant för Världsbanken får man automatiskt ett inflytande som man sällan uppnår annars. Det var fascinerande att få uppleva policyprocesser och dialoger, vilket jag även tidigare varit med om när jag arbetade i Kina. Skillnaden nu var att jag såg det med helt nya ögon eftersom jag hade mer kunskap och erfarenhet, säger Lennart Bogg.

Forskningen

Under 2003, ett år efter disputationen, började Lennart sin anställning på MDH med delad anställning på KI. Han blev ypperligt glad över att äntligen få arbeta på ”hemmaplan” eftersom han är född och uppvuxen i Eskilstuna.
– MDH är en fantastisk arbetsplats. Jag har sett hur mycket högskolan har betytt för den positiva utvecklingen i Eskilstuna och hela Sörmland. Att få jobba på MDH har också gett mig en möjlighet att medverka i forskningsprojekt här i Sverige, säger Lennart Bogg.
 
Nyligen har han avslutat ett nationellt projekt på uppdrag av SKL (Sveriges kommuner och landsting) som syftar till att utveckla och testa arbetssätt och metoder för en mer jämlik första linjen-vård, det vill säga vård-, mödravård- och barnavårdscentraler. Lennarts förhoppning är att forskningen ska nå ut till alla vårdcentraler i landet. 
– Vårdcentralernas arbete i projektet har utan tvekan lett till nyttiga insikter i de vårdcentraler som medverkat om hur man kan öka jämlikheten i bemötande av patienter utan att kostnaderna behöver stiga påtagligt, säger Lennart.
 
Projektet omfattar alla aspekter – från bemötande, tillgänglighet, behandling, sammanhållna vårdprocesser till ledning och styrning. Det var det sistnämnda som Lennart ansvarade för. Han har dels räknat på kostnader för arbetet med ökad jämlikhet och dels undersökt hur vårdcentralerna ersätts för sitt arbete i de olika landstingen. Enligt honom finns det stora skillnader som påverkar arbetets utformning, innehåll och kvalitet. 
 
Lennart har fått många vetenskapliga artiklar publicerade i några av världens största vetenskapliga tidskrifter. Hans första artikel som publicerades i Health Policy and Planning år 1996 fick ett stort genomslag med många citeringar. Studien byggde på analys av sjukhusens räkenskaper och ett dataunderlag. Den påvisade de ökande skillnaderna mellan stad och landsbygd och att vårdens innehåll skiftat markant.
– När den publicerades uppfattade många den som alltför kritisk mot Kinas reformer och mot Världsbankens policy. Den cirkulerade för läsning inom Världsbanken och bidrog kanske till att jag samma år erbjöds anställning där, säger Lennart Bogg.
 
Just nu håller Lennart på med en ansökan till Vetenskapsrådet om forskningssamarbete med Zhejiang University i Kina med inriktning på hur hälsosystemen kan möta utvecklingen mot åldrande befolkning, ökande fetma och utbredningen av diabetes. Han har skrivit ansökan men den kommer inte att gå i hans namn eftersom det snart är dags för Lennart att börja njuta av sin tid som pensionär. 

Kort fakta om Lennart Bogg

Bor: på söder i Eskilstuna i hundra år gammalt hus
Ålder: fyller 67 i november
Fritidsintressen: mina hundar, två finska lapphundar, resa till vårt hus i Italien där vi njuter av värme, sol, bad, fantastisk mat och möjlighet att uppleva mycket både natur och kultur.
Favoritfilm: Blues Brothers kan jag se om
Favoritmusik: i bilen lyssnar jag gärna på Lonnie Donegan, gamla inspelningar, annars Nina Simone, Tracy Chapman
Senast lästa bok: läser just nu Carafiglios kriminalberättelser från Bari, väldigt välskrivna och intressanta