Lokala bakterier renar avloppsvatten effektivare

2019-07-02 | Forskning/Samverkan

Bättre, billigare och mer miljövänligt – Linda Kanders forskning vid MDH kan ha stor betydelse för framtidens rening av avloppsvatten.

Bakterier som renar avloppsvatten är inget nytt. De används redan för att få bort kvävet från urinen, eftersom kvävet kan orsaka övergödning i sjöar och hav. För drygt 20 år sedan upptäcktes en bakterie som kan göra det jobbet effektivare och billigare. Men metoden är ännu ovanlig, eftersom det har tagit mellan 200 och 300 dagar innan bakterierna har etablerat sig och reningsprocessen kommit igång. För att korta tiden har reningsverken behövt köpa in ett startkit (en ymp) med bakterier och därefter hålla tummarna för att de nya bakterierna ska trivas och föröka sig. En annan orsak till att metoden inte har fått genomslag är oron för att det kan bildas stora mängder lustgas under processen. Lustgas är en stark växthusgas, mycket starkare än till exempel metan, och den bidrar till den ökande växthuseffekten.

Linda Kanders, industridoktorand vid MDH, har hittat en lösning på problemen med metoden: 

– Reningsverken behöver inte köpa in bakterierna. De finns redan i reningsverkets rejektvatten, det vill säga det vatten som blir kvar när slammet har tagits till vara i en rötkammare. Min forskning visar att det går att skapa en trivsam miljö för dessa lokala bakterier. Fördelen är att de då förökar sig tillräckligt på bara 100 dagar och att det endast bildas små mängder lustgas, säger hon.
 
Linda Kanders mätningar, på ett mellanstort svenskt avloppsreningsverk (200 000 anslutna personer), visar att med rätt förutsättningar kan utsläppen av lustgas minska med mer än 97 procent jämfört med konventionell kväverening. Den minskningen motsvarar 320 kg koldioxid per timme. Det är lika mycket som ett större passagerarflygplan släpper ut per timme under flygning.

Forskningen har tagit ett snabbspår från högskolan till samhället

Linda Kanders forskning kommer samhället till nytta genom att den nya metoden både är mer miljövänlig och mer energieffektiv. Något som också gör den billigare.
– Eftersom jag har forskat på befintliga reningsverk har jag redan kunnat bidra med minskade utsläpp av växthusgaser. Både reningsverket Bekkelaget i Oslo och Slottshagens reningsverk i Norrköping använder den här metoden, säger Linda Kanders.