”Lika viktigt att studera som naturvetenskap”

2019-01-21 | Forskning/Samverkan Omvärld

Lina Samuelsson är sedan årsskiftet MDH:s representant i Humtank. Här hoppas hon kunna bidra till ett ökat intresse för forskning om kultur, historia och språk. Forskning hon menar är minst lika viktig som den inom de naturvetenskapliga ämnena.

Lina Samuelsson är MDH:s nya representant i tankesmedjan Humtank.

– Språk är makt och språk är nödvändigt för att kunna uttrycka oss och förstå vad som kommuniceras. När det kommer till informationsteknik står vi i ett skifte i stil med boktryckarkonsten och humaniora behöver gå i fronten för hur vi förstår de möjligheter vi har och hur vi hanterar de här förändringarna, säger Lina Samuelsson.

Hon är lektor i litteraturvetenskap och sedan årsskiftet MDH:s representant i tankesmedjan Humtank, ett universitetsgemensamt initiativ med medlemmar och finansiering från 15 svenska lärosäten. Humtank bildades för snart fem år sedan i ett försök att lyfta vikten av att väga in de humanistiska kunskaperna i förståelsen för, och möjligheten att hitta lösningar på, samtidens utmaningar.

Undanskymd roll

– Egentligen är det lite sorgligt att det bottnar i att humaniora behöver stärkas. Det är mindre resurser till humaniora än till annan forskning, man lägger ner ganska många humanistiska ämnen och det finns en attityd att humaniora inte är lika viktigt som andra ämnen. Då blir det väldigt viktigt att som Humtank visa varför man ska studera humaniora, varför humanistisk forskning är nödvändig, lika viktig som naturvetenskaplig till exempel som inte är ifrågasatt på samma sätt.

– Det är lite paradoxalt i och med att humanistisk forskning ofta publiceras i böcker som också vänder sig till allmänheten och syns i medierna, så på ett sätt är den väldigt synlig men många vet inte vad humanistiska utbildningar innebär.

Vad är det humaniora har att bidra med?

– Ett kritiskt perspektiv, ett historiskt perspektiv och att kunna ställa de mer oväntade frågorna. Att bidra med andra perspektiv helt enkelt.

Varför är det viktigt?

– Man kan ju dels säga att det är viktigt för den enskilda människan att studera humaniora för att förstå sig själv och sin omvärld, få ett perspektiv på världen. Men sedan är det också viktigt för att det ger vissa generiska kompetenser som vi behöver i arbetslivet till exempel, som kritiskt tänkande, det diskuteras ju mycket nu, källkritik, att förstå texter, att kunna kommunicera i skrift och tal, se samband och vara innovativ, kreativ, den typen av kunskaper.

Lyfter komplexiteten

I en tid där information är en kamp i rekordhög hastighet, där gränserna mellan sanning och åsikt, fakta och tyckande böjs och alterneras samtidigt som mycket tecknas i svart eller vitt står humaniora för det mer komplexa.

– Det gör att saker inom humaniora ofta är mer långsamma, belyser saker mer än att komma med ett konkret svar. Det finns en missuppfattning om att humaniora skulle vara någon form av lyx i samhället, något man kan göra om man får lite tid och pengar över som inte är nödvändigt. ”Först och främst måste vi lösa de här problemen…” men för att lösa problemen måste vi ha humanistisk forskning som ställer de här stora frågorna som ger en historisk kontext. Språk till exempel, det talas hela tiden om att vi behöver kunna fler språk och det finns en tydlig efterfrågan från näringslivet. Ändå lägger man ner språkämnen eller tänker att det räcker med engelskan. Men vi behöver kunna fler språk, och ska man kunna fler språk krävs det att det finns utbildningar och att det utbildas lärare som kan undervisa i de här språken.

Vill öka intresset för forskningen

Humtank gör bland annat undersökningar och skriver rapporter. Lina Samuelssons företrädare, Marie Öhman, var senast med och skrev en rapport om arbetslivsanknytningen inom humaniora. Humtankpriset delas ut en gång om året, som ett sätt att uppmärksamma humanistiska forskare, och tankesmedjan finns representerad under bland annat Almedalsveckan, på bokmässan i Göteborg, genom olika seminarieserier och på debattforum. Genom Humtank hoppas Lina Samuelsson kunna bidra till ett ökat intresse för forskning om kultur, historia och språk.

– Till exempel vad humaniora betyder för lärarutbildningen, det är något som känns angeläget när man är på ett lärosäte där lärarutbildningen är väldigt viktig. Och över huvud taget humanioras villkor på mindre lärosäten, den typen av frågor kommer jag med min förankring på MDH säkert att vara extra intresserad av.