Koll på påsken – tro eller tradition

2019-04-16 | Omvärld

Det svenska skolväsendet har genomgått en drastisk förändring över de senaste hundra åren. Från fokus på att fostra goda kristna medborgare till en skola vilande på konfessionsfri grund med kulturell och etnisk mångfald. Så varför ska skolan i det sekulära Sverige över huvud taget uppmärksamma de religiösa högtider som en gång var?

Linda Jonsson har bland annat forskat på skolornas religionsundervisning

– Tro och traditioner och kulturarv, det finns med som bagage hos varje elev på ett eller annat sätt. Det är inte fråga om att man firar olika högtider i skolan, utan man uppmärksammar traditionerna och berättar historierna bakom, säger Linda Jonsson, lektor i didaktik som bland annat skrivit avhandlingen Mellan tradition och förnyelse: Utmaningar i religionsläraruppdraget.

Berättelser och riter
För alla traditioner och riter i människors liv finns en bakomliggande berättelse, en myt. Ibland är det flera olika myter som samsas parallellt och i skolan uppmärksammas de olika berättelserna.

– Det finns ett behov av att förstå varandra helt enkelt. Genom att få veta bakgrunden och få kunskap om berättelserna skapas förståelse både för den egna och för andras identitet, säger Linda Jonsson.

– När jag träffar forskarkollegor från andra länder har jag stött på uppfattningen att sekularismen i Sverige gör att vi plockar bort saker. Men det finns tvärtom forskning som visar att det inte behöver handla om att ta bort och ersätta, utan att lägga till. Traditionerna finns kvar men man lägger till nytt.

Uppståndelse, ris och fjädrar
Samhället, så väl som skolan och traditioner, förändras ständigt i takt med tiden i en rörlig process. I folktron far häxorna till Blåkulla på skärtorsdagen, i kristendomen är det en reningsdag och minnet av den första nattvarden. Parallella myter och berättelser som båda inverkar på traditionen.

Påsklovet är en effekt av det kristna arvet i den svenska skolan. Påsken i sin tur är en smältdegel fylld av olika influenser.

– Från början är det en judisk tradition till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. Den kristna påsken handlar istället om Jesu död och uppståndelse och så lägger vi folktron till det, säger Linda Jonsson.

Allt har en förklaring, eller flera. Ägg var mättande och näringsrik mat efter den sex veckor långa fastan som skulle hållas före påsk. Äggtraditionen bottnar också i att det helt enkelt är på våren tamfåglarna värper som bäst vilket i dåtidens fattigsverige betydde riklig tillgång på mat.

På samma sätt hänger påskriset ihop med berättelsen om palmsöndagen i de olika kristna kyrkorna, samtidigt som det i en annan del av traditionen är en symbol för våren och naturens pånyttfödelse.

Livet som vinner
– Det de olika påskberättelserna handlar om, både den judiska och den kristna, är livet som besegrar döden. De tankarna finns också med i folktron där våren börjar spira på nytt efter en lång vinter, säger Linda Jonsson.

När det gäller skolans undervisning kring olika högtider framhåller hon, vid sidan av att skapa sammanhang och förståelse, att det också är roligt att dela med sig av varandras högtidsberättelser.   

– Inom judendomen finns det ett uttryck som säger ”livet är betydelsefullt, alltså måste man ta till vara de glädjeämnen som finns”, och det är ju så att högtid oftast är förknippat med glädje och fest, något de flesta tycker är roligt oavsett om det fylls av traditioner eller av religiöst innehåll, säger hon.