Forskning om svenska friskolor visar att specialpedagogiska traditioner lever vidare

2015-10-16 | Forskning/Samverkan

Gunnlaugur Magnússon, doktorand vid MDH, forskar om hur särskilt stöd organiseras och beskrivs i svenska friskolor. I sin avhandling “Traditions and Challenges. Special Support in Swedish Independent Compulsory Schools” undersöker han huruvida friskolorna har utmanat specialpedagogiska traditioner eller inte.

 

Specialpedagogik handlar bland annat om hur vi ser på särskilt stöd och vilka som anses vara i behov av det. Traditionellt sett kan man se att skolsvårigheter förklaras med faktorer som har med individernas egenskaper att göra snarare än skolans och undervisningens organisation.    

– Det finns en överrepresentation av pojkar, barn med migrationsbakgrund och barn med låg socioekonomisk bakgrund i grupper som får särskilt stöd. De senare grupperna utnyttjar dessutom skolvalet till lägre grad. När vi då också ser att diagnostisering och kategorisering och segregerande metoder inte är ovanliga sätt att lösa problemen finns det all anledning att ifrågasätta bilden av det svenska skolsystemet som särskilt inkluderande, säger Gunnlaugur Magnússon.

Det finns också en ökning av friskolor som riktar sig till elever med vissa typer av diagnoser eller svårigheter.

– Det är ett misslyckande för skolsystemet. Ambitionen är en inkluderande skola men skolan blir mer segregerad i termer av sociala kategorier samtidigt som vi organiserar våra skolor på ett sätt som riskerar att utesluta vissa grupper, säger Gunnlaugur Magnússon.

När friskolorna trädde in i bilden fanns det förhoppningar om att de skulle utmana pedagogiska traditioner och stå för en ny syn på utbildning. I sin avhandling försöker Gunnlaugur Magnússon besvara frågan: har friskolorna lyckats att utmana traditionerna med organiseringen av särskilt stöd?

– Resultatet från min forskning visar att friskolorna generellt sett utgår från samma specialpedagogiska traditioner som länge förekommit i skolan, även om det också finns individuella exempel på mer inkluderande arbete. Jag hoppas att mina resultat kan skapa en mer nyanserad förståelse av både specialpedagogiskt arbete, friskolorna och konsekvenserna av skolvalet, säger Gunnlaugur Magnússon.

Om Gunnlaugur Magnússon

Gunnlaugur Magnússon har länge varit intresserad i pedagogiskt och didaktiskt arbete. Han är i grunden lärare, har en magisterexamen i international and comparative education och har forskat inom didaktiken sedan 2010. Han särskilt inriktad på specialpedagogiken och vill utveckla det ytterligare.

– Efter min disputation kommer jag fortsätta med undervisning och forskning, under hösten ska jag titta närmare på specialpedagoger och speciallärare och deras syn på sin utbildning och sitt arbete.