Forskning om ensamkommandes motståndskraft utmanar fördomar

För första gången ges en samlad forskningsbild utifrån ensamkommande ungas egna röster.

2019-09-09 | Forskning/Samverkan

– Samverkan kring ensamkommande unga kan vara framgångsrik när man samverkar med dem istället för att samverka för dem, säger Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete.

I en ny antologi har MDH-forskare Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete tillsammans med Niclas Månson professor i pedagogik vid Södertörn högskola samlat den senaste forskningen kring ensamkommande barn och unga. Boken ger för första gången en riksomfattande bild av ensamkommandes inträde på arbetsmarknaden samt deras hälsa, både genom kvantitativ och kvalitativ forskning. Fokus ligger framförallt på framgångsfaktorer, men tar även upp hinder, när det gäller ensamkommandes livskvalitet, hälsa, välfärd, skolgång, arbetsmarknad och deras inkludering och integration i samhället.

Till skillnad från tidigare forskning som i hög utsträckning utgått från ett myndighetsperspektiv ges här en stark röst åt de ensamkommandes egna upplevelser av mottagande, samhällelig etablering, integration och jämställdhetsutveckling. Istället för att börja med att prata om behov och problem är ingången deras egna upplever av samhällets bemötande och möjligheten till en inkluderingsprocess.

– Det går inte att först genom ett "vi och dem"-tänkande exkludera en grupp för att sedan inkludera dem. Om utgångspunkten är att gruppen är en problemgrupp är det svårt att hitta hur man kommer framåt. Vi försökte istället att hitta resiliensen, motståndskraften: Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas? I skolan, i jämställdhetsutveckling, mottagandeprocessen, för ensamkommande flickor och så vidare.

Ett av forskningsbidragen jämför papperslösa ensamkommande unga kontra ensamkommande unga som är vanliga asylsökande. Resultatet visar på en drastisk påverkan där ensamkommande i Sverige förlorar fler fördelar än i andra länder då de är papperslösa. De papperslösa marginaliseras enbart för att de saknar dokument. De går under jorden med en ökad risk för att bli ett lätt byte för kriminella kretsar. I de här fallen låg motståndskraften i deras nätverk genom kyrkan och andra civilorganisationer. Ett annat forskningsbidrag visar att det tenderar att öka segregationen då nyanlända och svenska elever delas upp. Ingen kontakt ger desorientering medan språkintroduktion som sker i klassen bidrar till inkludering.

"En bok som utmanar fördomar"

21 forskare från olika discipliner: sociologer, nationalekonomer, socionomer och pedagoger har varit inblandade i projektet, fem av dem från MDH. I övrigt från Stockholms Universitet, Göteborgs Universitet, Linköpings Universitet Jönköping University, Malmö Universitet, och Röda Korsets Högskola.

– Det här är en bok som utmanar fördomar och ifrågasätter medias bild av ensamkommande i nästan alla avseenden. Det känns både roligt och spännande att den äntligen är här och vi känner oss stolta över detta, säger Mehrdad Darvishpour.