Färre svenskar positiva till etnisk mångfald

2018-12-06 | Forskning/Samverkan Omvärld

Andelen svenskar med negativa attityder mot invandring och etnisk mångfald blir större. Forskare har nu analyserat vad attitydförändringen beror på och förklarat varför attityderna skiljer sig mellan olika samhällsgrupper.

 

Bild på Mehrdad Darvishpour

– Den mer negativa attityden syns i alla samhällsgrupper, men vissa grupper är mer negativa än andra, säger Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid Mälardalens högskola, som analyserat attitydförändringar mot invandring tillsammans med Fereshteh Ahmadi och Nader Ahmadi, båda från Högskolan i Gävle samt Irving Palm, Uppsala universitet.

Forskarna har utgått från resultat från Mångfaldsbarometern – en undersökning om svenskars attityder mot etnisk mångfald och immigration. Mångfaldsbarometern leds av Fereshteh Ahmadi vid Högskolan i Gävle, som äger projektet. Mångfaldsbarometern visar att andelen svenskar med positiva attityder mot etnisk mångfald och invandring minskade från 77 procent 2014 till 55 procent år 2016.

I den nya studien – där Mehrdad Darvishpour medverkat – har forskarna analyserat vad attitydförändringarna kan bero på med hjälp av etablerade teorier.

– Oftast är det lågutbildade, äldre, män samt individer i mindre städer som har en mer negativ bild, säger Mehrdad Darvishpour.

Detta kan förklaras med kontaktteori, som innebär att ju mindre kontakt det är mellan grupper, desto större är risken för negativa attityder mellan grupperna.

– Vissa forskare anser att den ökade mängden, och storleken på invandringen, under 2015 är en viktig orsak till de ökade negativa attityderna mot invandring och mångfald. Men annan forskning uppmärksammar att invandring under vissa förutsättningar även kan motverka negativa attityder. Enligt kontaktteorin motverkar till exempel personliga kontakter med invandrare de negativa attityderna genom att slå hål på fördomar och öka sympatin för människor med utländsk härkomst.

Och detta bekräftas av resultaten i studien då de lågutbildade äldre respondenterna samt folk i glesbygd relativt ofta hade mindre kontakt med människor med utländsk bakgrund som har etablerat sig i landet.

Tvärtom är det med individer med högre utbildning, som har positivare attityder.

– De har oftare kontakt med invandrare som etablerat sig i landet, som arbetar och bidrar till samhället. Och denna kontakt sker ofta i yrkeslivet, säger Mehrdad Darvishpour.

Varför ändrade attityder?

Enligt Mehrdad beror attitydförändringen på flera faktorer. Bland annat lyfts den hårdnade politiska diskursen i samband med flyktingströmmen 2015 fram.

– Politiska partier har efter flyktingströmmen 2015 pratat om att vi har för mycket flyktingar i Sverige och det skapade en panikkänsla och en uppfattning om att invandringen bör stoppas, säger Mehrdad Darvishpour.

– Media har också förstärkt denna bild genom att beskriva invandringen som ett problem, något som hotar samhällsordningen och välfärdsystemet.

Men Mehrdad antyder är de mer negativa attityderna inte behöver bero på själva antalet invandrare som kom till Sverige, utan på grund av hur mottagandet av flyktingar hanterades och beskrevs i media.

– Bakom den hårdnade attityden finns ett missnöje mot etablissemanget. Vi har en ökad segregation då integrationen efter flyktingströmmen inte lyckats helt, och det har påverkat attityden till invandring och etnisk mångfald i stort.

Detta kan vidare förklaras med grupphotsteorin, som innebär att osäkerhet och frustration leder till negativa attityder. Dessa attityder riktas oftast mot dem som redan har en marginaliserad position, säger Mehrdad.

– Människor kan känna att flyktningar och etniska minoriteter belastar och hotar välfärdssystemet. Om hotet är verkligt eller en konstruktion spelar oftast ingen roll, det påverkar attityderna ändå. Och ofta är det personer med låg utbildning med en sårbar situation i samhället som känner av hoten, då det är dem som i högst grad påverkas av ekonomiska och strukturella förändringar och av ökade klassklyftor. 

Mångkulturalism

I studien diskuterar Mehrdad och de andra forskarna också om de ökade negativa attityderna kan bero på att mångkulturalism har setts som ett hinder mot integration.

– Att mångkulturalism anses hindra integration och öka segregationen kan vara en bidragande faktor till att inställningen i stort mot etnisk mångfald blivit sämre, säger Mehrdad Darvishpour.

Även mer fientliga krafter i övriga Europa anses ha påverkat attityderna i Sverige:

– Sverige är inte en enskild isolerad ö. Fientliga krafter ökar i hela Europa och vi kan inte bortse från att det också påverkar attityder hos människor i Sverige.

Läs artikeln i sin helhet (engelska)