“Att vara förberedd är en samhällsinsats”

2019-05-08 | Forskning/Samverkan

För tredje året i rad arrangeras Krisberedskapsveckan av bland andra kommuner, frivilligorganisationer och länsstyrelser. Syftet är att höja kunskapen och att reflektera, börja tänka och diskutera kring ämnet. Att vara förberedd för en kris är en samhällsinsats, menar Anna Johansson, forskare vid MDH.

 

Anna Johansson, forskare vid MDH.
I Sverige finns inga undantagsregler, är du frisk och myndig förutsätts du ta hand om dig själv i händelse av en större kris i samhället. 
 
— Vi har byggt bort många osäkra faktorer i samhället och blivit ganska bortskämda. När det väl händer något allvarligt, till exempel ett större elavbrott, vet vi inte riktigt vad vi ska göra. Insikt är första steget, säger Anna Johansson. 
 
Just nu arbetar Anna Johansson som expertstöd i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) arbete med att ta fram en vägledning och metodik för kommuners lärande efter inträffade händelser.
 
— Min forskning bidrar till underlag för fortsatt diskussion. Vad bör stärkas för att vi bättre ska kunna lära oss från hanteringen av inträffade olyckor, kriser eller andra typer av samhällsstörningar?
Anna Johansson berättar att förhoppningen är att studiens kartläggning ska hjälpa beställare och genomförare av framtida undersökningar. Den är också tänkt att inspirera ansvariga myndigheter i utveckling av stöd och vägledning för hur arbetet ska bedrivas. 
 
Unga vuxna är en grupp som generellt har låg beredskap och många av oss andra har dålig vetskap om att vi själva är ansvariga för att förbereda oss för en eventuell kris i samhället. Det gäller bland annat tillgången på livsmedel, vatten, värme och betalningsmedel. När våra digitala hjälpmedel slås ut, vad gör vi då? Anna Johansson påpekar också att nyanlända är en resurs i krisberedskapen. Många i den gruppen kan dela med sig av erfarenheter från krig och andra omständigheter som vi saknar här. 
 
— Ett mål är att få in krismedvetenhet redan i skolan. Eleverna skulle kunna lära sig om skyddsrum, ransoneringar med mera i till exempel hemkunskapen. Den nedärvda kunskap som finns i samhället behöver integreras i utbildningen så vi lätt kan ta fram den när vardagen inte fungerar som vanligt.
 
En central del vid kriser är att information och kommunikation fungerar. 
 
— Rykten sprids lätt och därför måste vi vara medvetna och källkritiska. Var och en av oss ansvarar för vad vi för vidare, säger Anna Johansson.

Den 6-9 maj finns frivilligorganisationer på plats i Länken, MDH, mellan kl.10-15 för att informera om hur varje individ kan förbereda sig inför en kris.