Att ha kul viktigt för personer med långvarig smärta

2010-12-13 | Forskning/Samverkan

Att ha roligt är både bra och viktigt för personer med långvarig smärta. Det hjälper personen att hantera sin situation. Det menar forskaren Åsa Skjutar som i fredags disputerade vid Karolinska Institutet med en avhandling om patienters behov vid rehabilitering och hantering av långvarig smärta.

- Att hantera långvarig smärta kan påverka flera aspekter i en persons liv och orsakar ofta konflikt mellan vad personen själv vill uppnå och vad deras kropp tillåter dem att göra. Att göra något man tycker är kul ger positiv energi och hjälper personen att hantera smärtan, säger Åsa Skjutar, legitimerad arbetsterapeut, anställd vid akademin för hälsa vård och välfärd vid Mälardalens högskola och nybliven doktor i medicinsk vetenskap vid KI.

Vetenskaplig artikel

En vetenskaplig artikel från hennes forskning publiceras i decembernumret av Journal of Nursing and Helathcare of Chronic Illness. I studien har hon har genomfört djupintervjuer med tio patienter som levt med långvarig smärta i mellan fyra och 32 år. Åldern på deltagarna var mellan 23 och 50 år. Medelåldern var 38. Samtliga deltog i ett rehabiliteringsprogram och nio av deltagarna kunde inte arbeta på grund av sin smärta. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt i att beskriva vilka behov patienterna hade för att kunna hantera sin smärta.

- Även om multidisciplinära rehabiliteringsprogram för personer med långvarig smärta är väl etablerade i Sverige, fungerar de inte för alla. Det kan finnas flera orsaker till detta, från att behandlingen inte är anpassad till individuella behov till att försenade insatser gör människor mindre mottagliga för förändringar. Åsa Skjutar anser att det är uppenbart att många patienter med kronisk smärta tycker att deras behov inte tillgodoses av hälso- och sjukvården.

Tre viktiga teman framkom under intervjuerna:

Anpassa sig

Deltagarna beskrev konflikter mellan vad de ville göra och vad deras kropp lät dem göra. Hela tiden var det en avvägning av konsekvenserna av sitt handlande. En kvinna beskrev hur hon var tvungen att förtränga sin smärta och ta sig samman när hon skulle följa sina barn till skolan och dagis. "Hade jag lyssnat till vad som gör ont, då skulle jag inte ha gjort det", sa hon. En annan deltagare berättade om hur en fisketur tillgodosåg hans lust för äventyr, trots att han var medveten om den ökade smärta som kunde följa. Andra däremot, berättade att de inte ville göra upp definitiva planer för att undvika skuld när de var tvungna att avboka eller säga nej.

Upptäcka nya sidor

Deltagarna beskrev också behov av att förändra sitt sätt att se på sig själv - inklusive sitt beteende, dagliga rutiner och oberoende - och hitta nya sätt att uttrycka sig. "Det är så konstigt för mig att säga nej", sade en deltagare. "Jag är inte van vid det. Ingen annan är van vid det heller. Men jag har lärt mig att säga nej och även om det var tufft, kändes det bra”.

Engagera sig i sociala och meningsfulla aktiviteter

Intervjuerna visade också att deltagarna behöver ingå i ett socialt sammanhang samt ha möjlighet att engagera sig i meningsfulla aktiviteter för att kunna hantera sin smärta. Vänner och familj betonades som mycket viktiga och deltagarna beskrev hur de genom sociala aktiviteter kunde känna sig aktiva utan att kroppen belastade så hårt fysiskt sett. Det framkom också att deltagarna hade behov av att göra roliga aktiviteter och på så vis ladda sig själva med den energi som behövs för att hantera smärtan.

Slutsats

Åsa Skjutar anser att det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal uppmärksammar patienternas upplevda behov vid långvarig smärta. Då kan personalen ge patienterna det stöd de behöver för att anpassa sina liv, upptäcka en ny väg framåt och engagera sig i social och meningsfulla aktiviteter på ett sätt som ökar deras livskvalitet.

- Långvarig smärta är ett mycket vanligt hälsoproblem hos vuxna och påverkar inte bara människors personliga liv och relationer, utan hela samhället och ekonomin. Det är viktigt att vi ökar vår förståelse för människors behov så att vi kan ge effektivare smärtrehabilitering som svarar mot människors varierande och föränderliga behov, avslutar Åsa Skjutar.

Avhandlingens titel: ”Patients’ needs regarding chronic pain rehabilitation and pain management”.

Karolinska Institutet: Doktorsavhandling Åsa Skjutar

Populärvetenskaplig sammanfattning på svenska: Åsa Skjutars doktorsavhandling 101210 (docx 17 kB)