Är kvinnor mer strategiska än män vid ansökan om skuldsanering?

Forskare beviljas forskningsmedel om 3,5 miljoner kronor

2018-10-26 | Forskning/Samverkan Omvärld

Ett nytt forskningsprojekt vid Mälardalens högskola (MDH) ska undersöka hur sättet som kvinnor och män framställer sig själva och sina skuldproblem påverkar möjligheten till beviljad skuldsanering.

 

Bild på Christian Kullberg

– Av skuldsatta som saknar återbetalningsförmåga blir en större andel av kvinnorna än männen beviljade skuldsanering. Därför ska vi jämföra hur kvinnor och män framställer sig själva och orsakerna till sina ekonomiska problem i sina ansökningar, säger Christian Kullberg, professor i socialt arbete vid MDH.

– Sedan ska vi titta på om, och hur, sättet som kvinnor och män framställer sig själva påverkar besluten för ansökningarna. 

3,5 miljoner kronor

Det treåriga projektet, som finansieras med 3,5 miljoner kronor av Forte, består av två delstudier. I den första studien ska analyser göras på de personliga brev som bifogas i ansökningarna om skuldsanering.

– Där är syftet att undersöka hur överskuldsatta kvinnor och män hanterar dilemmat att presentera sig själva som kompetenta att fatta välgrundade beslut om sin personliga ekonomi, samtidigt som de framställer skuldsituationen som omöjlig för dem att klara av på egen hand, säger Christian Kullberg.

Ett andra syfte är att undersöka hur de överskuldsattas självpresentationer mottas och bedöms av den institution som fattar besluten.

– Där ska vi analysera beslut och beslutsmotiveringar, säger Christian Kullberg, som är en av tre MDH-forskare i projektet. De två andra forskarna är Pernilla Liedgren, lektor och docent i socialt arbete, och Julia Callegari, doktorand i socialt arbete.

– Vi har tidigare blivit kontaktade av Kronofogden som funderat över varför kvinnor oftare än män får ansökningar om skuldsanering beviljade. Och vi har ett pilotprojekt som visar tendenser till att vissa sätt att framställa sig själv och hur man hamnat i skuld potentiellt skulle kunna var mer framgångsrika än andra. Nu ska vi ta reda på vad av detta som stämmer, säger Christian Kullberg.

På området saknas tidigare forskning.

– Det finns forskning som visar att strukturerna i den svenska välfärden är ojämlika. Det saknas dock forskning kring hur skillnader i män och kvinnors presentationer av sig själva och sina ekonomiska problem påverkar beslut om skuldsanering, säger Christian Kullberg.

Läs mer om forskningen inom hälsa och välfärd