9 miljoner till forskning om trådlös kommunikation

2010-01-12 | Forskning/Samverkan

Datorer som kommunicerar med varandra via trådlösa nätverk blir allt vanligare. I miljöer där elektromagnetisk strålning förekommer, till exempel inom sjukvården och industrin, finns dock risker för störningar i datakommunikationen, vilket kan få ödesdigra konsekvenser. Forskare vid Mälardalens högskola har nu fått sammanlagt nio miljoner kronor från KK-stiftelsen och Vinnova för att undersöka vilka förutsättningar som krävs för att den trådlösa kommunikationen ska fungera på ett säkert sätt.

- Det känns jättebra att två stora anslagsgivare, oberoende av varandra, tycker att det här är ett viktigt område att satsa på, säger Mats Björkman, professor i datakommunikation vid Mälardalens högskola och verksam inom forskningsprofilen ISS, Intelligenta sensorsystem.

Han är ansvarig för de två systerprojekten GAUSS – Garanterad automationskommunikation under svåra störningar, och TESLA – Tidskritisk och säker trådlös automationskommunikation, som båda startar i januari 2010 och löper under en treårsperiod.

I projekten samarbetar forskare inom både datavetenskap och elektronik med Västeråsföretagen ABB, VG Power och Delta AB.

- Det ena projektet fokuserar på praktiska tillämpningar. Vi kommer att testa hur trådlös kommunikation fungerar i VG Powers vattenkraftverk - det vill säga i en miljö full av elektriska störningar - och ta hjälp av företaget Delta, som specialiserat sig på att mäta elektromagnetisk strålning, berättar Mats Björkman.

Stor utmaning

Det andra projektet, där även ABB medverkar, ser Mats som den största utmaningen. Här är målet att forskarna ska konstruera en slags räknemodell som kan förutsäga hur trådlös kommunikation fungerar i automatiserade miljöer, som ett stålverk eller en pappersmassafabrik.

- Om man vill använda trådlös kommunikation för att styra en stor processmaskin spar det både tid och pengar om man på förhand kan säga säkert att kommunikationen kommer att fungera utan att störas av strålning från exempelvis en svetsrobot, säger Mats.

Därför, menar Mats, finns idag behov av en modell som, genom att analysera förutsättningarna i en viss miljö, kan ge ett statistiskt tillförlitligt svar på frågan om det är värt att satsa på trådlös kommunikation eller inte.

Öka livskvaliteten

Förutom industrin har även sjukvården mycket att vinna på att införa trådlös kommunikation. För patienter, som övervakas av olika typer av maskiner, kan det öka livskvaliteten att slippa vara kopplade till apparaterna rent fysiskt.

- Men för att våga göra en sådan satsning säger det sig självt att man först måste ha en garanti på att den trådlösa kommunikationen inte påverkar eller påverkas av strålningen från till exempel röntgenapparaterna, konstaterar Mats Björkman.