Jessica Höglander försvarar sin doktorsavhandling i vårdvetenskap

Disputationer och licentiatseminarier

Datum: 2019-05-10
Tid: 13.15 - 16.00
Plats: Sal Beta, MDH Västerås

Jessica Höglander, vid akademin för hälsa, vård och välfärd, försvarar sin doktorsavhandling i vårdvetenskap på MDH i Västerås.

Titel: Kommunikation vid vård i hemmet – under ytan

Opponent är professor Bjöörn Fossum, Sophiahemmet högskola. Betygsnämnden utgörs av docent Barbro Wadensten Uppsala universitet, forsker Anneli Mellblom Universitet i Oslo, Professor emeritus Lene Martin Mälardalens högskola.

Utsedd reserv är docent Lena Nordgren centrum för klinisk forskning i Sörmland.

Avhandlingen har nummer 288

Sammanfattning

Insatser av vård och omsorg för äldre i eget hem baseras till stor del på de äldres fysiska behov och är främst uppgifts-fokuserad. Detta har lett till att vård och omsorg av de äldre i eget boende kritiserats för att vara alltför standardiserad och inte baserad på de äldres individuella behov. Äldre personer beskriver även vikten av att ses som personer och att känna sig delaktiga i den egna vården. Därför förespråkas vikten av en individualiserad vård och kommunikation för att möta äldre personers individuella behov och upprätthålla deras upplevelse av hälsa och välbefinnande.

Det finns för närvarande lite kunskap om den dagligt förekommande kommunikationen vid vård av äldre i hemmet. Kunskapen är viktig för att ge stöd till vårdpersonalen i deras kommunikation. Syftet är att utforska den naturligt förekommande kommunikationen mellan vårdpersonal och äldre vid vård och omsorg i hemmet. Detta med fokus på kommunikation om emotionell oro och utifrån ett personcentrerat perspektiv. Denna avhandling är en del av det internationella forskningsprojektet COMHOME.

Kommunikationen mellan vårdpersonal och äldre har studerats I 188 ljudinspelade hembesök med 31 vårdpersonal och 81 äldre personer i åldern 65-102 år. I studie I utforskades äldre personers uttryck av emotionell oro i kommunikationen. Resultaten visade att äldre personer ofta uttryckte sin emotionella oro i form av hintar av en underliggande oro istället för att uttrycka sina känslor mer tydligt, vilket var ovanligt. När vårdpersonalen svarade på de äldres uttryck av emotionell oro erbjöd dem snarare än begränsade dem äldre personernas utrymme för att fortsätta prata om sina upplevelser av emotionell oro (Studie II). Respons som gav utrymme i samtalet gavs oftare till äldre kvinnor eller äldre personer i åldern 65-84 år och emotionell oro uttrycktes oftare av äldre kvinnor eller till kvinnlig vårdpersonal (Studie III). I besök mellan sjuksköterskor och äldre personer framkom att kommunikationen vid vård i hemmet främst var socio-emotionell än uppgiftsfokuserad. Kommunikationen hade även en hög grad av person-centrerat innehåll, speciellt i längre besök.

Slutsatsen är att socio-emotionell kommunikation är viktig vid vård och omsorg av äldre i hemmet, detta utöver den mer uppgifts eller bio-medicinska kommunikationen.  Kommunikationen vid vård och omsorg av äldre i eget hem kunde även relateras till aspekter som är viktiga för ett person-centrerat förhållningssätt. Kunskapen från studierna kan användas i utbildningssyfte för studenter och vårdpersonal och i interventionsstudier för att tillgodose emotionellt stöd och personcentrerad kommunikation vid vård i hemmet.

Välkommen!