Mälardalen university logotype print

Text

FALF 2021 - 14-16 juni

Mälardalens högskola och Forum för arbetslivsforskning hälsar varmt välkomna till årets stora digitala arbetslivskonferens - FALF 2021.

Hälsosamt arbetsliv - utopi eller verklighet?

Konferensens övergripande tema är olika samtida, framtida och historiska perspektiv på det hälsosamma arbetslivet. Är ett hälsosamt arbetsliv en utopi eller verklighet?

Vi har fått in över 80 abstrakt och arbetet med programmet pågår (länk till preliminärt program finns längre ner på sidan). Konferensen kommer att ske i Zoom och vi återkommer med länk till denna.

Program

Se programmet här.

Konferensbok

Här kan du ladda ner FALF 2021 Konferensbok Pdf, 2.2 MB.


Årsmöte

FALFs årsmöte äger rum tisdag 15/6 klockan 17:15, här finns handlingarna. Länk till annan webbplats.


Om konferensen

Den vuxna befolkningen tillbringar en stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen. Det vi exponeras för där får stora konsekvenser för människors hälsa. Samtidigt påverkar människors hälsa företagens välmående. För företag och organisationer är människor många gånger den viktigaste resursen – kanske till och med mer så i takt med digitaliseringen, när enklare jobb ersätts av maskiner och av färre men mer kvalificerade arbeten.

Arbetets effekter på hälsa går åt båda hållen. Arbetslivet orsakar ohälsa, och arbetslivet orsakar hälsa. Men trots decennier av forskning tippar inte balansen över åt rätt håll. Det pekar på ett behov av innovativa tillvägagångssätt för att arbetslivsvetenskapen ska bidra med kunskap som är användbar och relevant. Vi behöver interventioner som omsätter teorier till praktisk handling, och forskning som samproduceras med omgivande samhälle, men ju mer sådant vi gör, desto större blir kunskapen om att det är svårt att lyckas. Går det ens att lyckas?

Samtidigt bidrar samhällsutvecklingen som ställer det hälsosamma arbetslivet inför nya utmaningar. Är digitaliseringen en ulv i fårakläder? Är de nya organisationsformerna som följer i digitaliseringen och gig-ekonomins fotspår en del av individers frigörelse från arbetets bojor, eller är det en ny sorts slaveri där man ständigt står till herrens förfogande? Har vi gått från farliga fabriksgolv till farliga kontorsmiljöer, gömt bakom ord som aktivitetsbaserat och behovsanpassat?

I en tid när klimatfrågorna dominerar mångas medvetande kan man också fråga sig vilken roll organisationerna spelar för att stödja individers och organisationers hållbara livsstil. Blir arbetslivet här ett positivt bidrag, eller en belastning?

Vi vill att FALF 2021 blir en plats för nyfikna möten kring samtidens stora utmaningar, hur de tar sig in på arbetsplatsen och antingen bidrar till, eller motverkar, ett arbetsliv som är hälsosamt både för individer och företag och organisationer. Vi vill stimulera till att låta motstridiga röster höras, och främja en dialog baserad på kunskap och erfarenheter från olika perspektiv. Vår förhoppning är att konferensen ska inspirera till nytänkande om det hållbara arbetslivet, mod att våga ifrågasätta oss själva och en strävan mot nya sätt att utveckla både forskning och praktik.

Konferensen är öppen för olika typer av presentationer från forskare och praktiker. Vi välkomnar presentationer av såväl pågående som avslutade forsknings- och utvecklingsprojekt samt exempel på goda satsningar i arbetslivet. Längden för varje presentation från forskare och praktiker kommer vara totalt 20 minuter (inklusive 15 minuter för själva presentationen och 5 minuter för frågor). Vi kommer lägga särskilt fokus på former som främjar dialog. Utöver mer traditionella inspel i form av muntliga presentationer och symposier mottar vi därför också gärna förslag på innovativa presentationsformer, där nyfikenhet och lärande står i fokus.

Konferensspråket är svenska, men bidrag på engelska är välkomna.

Konferensen hålls digitalt.



Konferensanmälan är öppen

Konferensavgiften är 400 kr, vilket är medlemsavgiften till FALF.

För dig som är doktorand och som skickar in abstract till FALF2021 betalar FALFs forskarskola konferensavgiften. Observera att detta gäller doktorander som har genomgått och examinerats från någon av forskarskolans doktorandkurser under 2018–2021.

Anmäl dig här

Anmälan är öppen

 

Betalning

Kortbetalning sker i samband med anmälan. Önskas egen referens på kvittot, meddela detta på anmälningssidan.

Avbokning

  • Skriftlig avbokning via epost falf2021@mdh.se senast 15 maj 2021.
  • Avbokning före 15 maj 2021 återbetalas med 50 % av avgiften, administrationsavgift 250 kronor tillkommer.
  • Avbokning efter 15 maj 2021 återbetalas inte.

Keynotes

  • Katarina Bälter, Professor i folkhälsovetenskap, Mälardalens högskola
  • Kerstin Isaksson, Professor emerita i psykologi, Mälardalens högskola
  • Sara Kalm, Docent i statsvetenskap, Lunds universitet
  • Anna-Carin Fagerlind Ståhl, Linköpings universitet.
Bälter

Katarina Bälter

Katarina Bälter är professor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola. Hennes forskning handlar om hållbar livsstil och hälsa och hon har skrivit artiklar om hur man kan äta både klimatsmart och nyttigt. Katarina intresserar sig för hur man kan främja hälsosam livsstil och hälsa på kontorsarbetsplatser ur ett hållbarhetsperspektiv. Hon är anknuten till Karolinska Institutet och har tidigare varit gästforskare på Stanford University och Harvard School of Public Health.

Hållbar livsstil och hälsa på arbetsplatsen

Måndag 14 juni 13:45–14:30

Livsstilsrelaterade sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa typer av cancer är några av vår tids stora samhällsutmaningar. En annan utmaning är klimatförändringar. Hur kan en hållbar livsstil som främjar god hälsa och minskar klimatpåverkan uppmuntras på arbetsplatsen?

I dag arbetar ca 60% av arbetskraften på kontor, en miljö som utmärker sig av låg fysisk aktivitetsnivå. Många arbetsgivare uppmuntrar sina anställda till en hälsosam livsstil genom att erbjuda friskvårdsaktiviteter. Denna förmån utnyttjas ofta av anställda som redan har en aktiv livsstil för att få rabatt på gymmet dit de går på sin fritid, istället för att arbetsgivaren satsar på hälsofrämjande aktiveter på själva arbetsplatsen. Eftersom heltidsanställda spenderar stor andel av sin vakna tid på jobbet och återkommer till samma plats, skulle arbetsplatsen kunna utnyttjas som en arena för hälsofrämjande insatser i mycket större utsträckning än vad som sker idag.


Kerstin Isaksson

Kerstin Isaksson

Kerstin Isaksson är leg. psykolog och professor emerita i psykologi vid Mälardalens högskola, och har tidigare varit verksam vid Stockholms universitet och Arbetslivsinstitutet. Forskningen har sedan starten på olika sätt rört arbetets betydelse för människor: för arbetslösa, för anställda under omorganisationer och förändringar, och för anställda med olika former av kontrakt och osäkra anställningar. Sedan mer än tio år har hon forskat om psykologiska kontrakt som handlar om outtalade upplevelser av rättigheter och skyldigheter inom ramen för en anställning. Hennes senaste bok Relationsinriktat ledarskap och psykologiska kontrakt (gavs ut 2019) ger en sammanfattning av forskningsresultat från både nationella och internationella projekt och visar genom exempel hur resultaten kan tillämpas praktiskt i ledarskap och personalarbete.

Psykologiska kontrakt - relation och ledarskap

Måndag 14 juni 16:15-17:00

En anställning är inte bara en relation som bygger på ett formellt anställningskontrakt. Kerstin Isakssons föreläsning handlar om det osynliga psykologiskt kontrakt som följer med varje anställning. Tillsammans innefattar formella och psykologiska kontrakt de uttalade och outtalade rättigheter, skyldigheter, förväntningar och önskemål som parterna har inom ramen för en anställning. Kerstin Isaksson beskriver hur beteenden och upplevelser på arbetsplatsen påverkas av dessa uttalade och outtalade överenskommelser, hur de utvecklas och förändras, och vad kontraktsbrott kan innebära. Går det att riva itu ett psykologiskt kontrakt?

Slutligen beskrivs hur ledarskap kan bedrivas relationsinriktat utifrån ett kontraktsperspektiv. Relationen mellan arbetsgivare och anställd ses då som ett utbyte som bör vara i rimlig balans och där båda parter kan bidra till en positiv utveckling i organisationen och till ett mer hållbart arbetsliv för anställda.

Sara Kalm

Sara Kalm

Sara Kalm är docent i statsvetenskap vid Lunds universitet. Hon intresserar sig för universitetet som arbetsplats och har på detta tema skrivit en artikel om ”akademiskt hushållsarbete” (i Sociologisk forskning, 2019). Vanligen handlar hennes forskning dock om andra frågor. Avhandlingen handlade om internationellt samarbete inom migrationspolitik (2008), och för tillfället forskar hon exempelvis på förhållandet mellan migrationspolitik och välfärdspolitik ur ett historiskt och jämförande perspektiv. Ett annat område som hon intresserat sig för är sociala rörelser, och hur dessa organiserar sig internationellt för att påverka politiskt. För närvarande studerar hon hur konservativa och anti-feministiska grupper mobiliserar över landsgränser.

Obetalt hushållsarbete på jobbet

Tisdag 15 juni 13:00–13:45

Med sin föreläsning riktar Sara Kalms vår uppmärksamhet mot alla de sysslor som måste utföras på en arbetsplats, som kräver att någon men inte alla gör dem, och som inte är synliga eller meriterande. Det kan röra allt från att ställa fram smörgåsfat till möten till att revidera interna dokument eller ge pepp och stöd. Sara Kalm kommer främst att tala om sådant arbete utifrån sin erfarenhet inom universitetsvärlden –”akademiskt hushållsarbete” – men dessa sysslor förekommer också på många andra arbetsplatser. Problemet är att dessa sysslor är ojämlikt fördelade, på ett sätt som tenderar att bland annat missgynna kvinnor. Inom universitetsvärlden finns flera tänkbara förklaringar. Individens värderingar kan vara en faktor, men också den incitamentsstruktur som uppstått genom ökad publiceringspress samt genusnormer kring hur idealforskaren bör vara.

Sara Kalm

Anna-Carin Fagerlind Ståhl

Anna-Carin har en bakgrund som psykolog och arbetsmiljöforskare med intresse för arbetsmiljö och hälsa, och både risker och möjligheter med arbete och arbetsnormen för personer med olika förutsättningar i samhället. Min forskning har fokuserat på hälsofrämjande förutsättningar och risker för ohälsa i den psykosociala arbetsmiljön, och konsekvenser av olika sätt att organisera arbetet. Är aktuell med en bok som granskar vanliga myter om arbete och psykisk hälsa och en utredning om anställningsvillkor och arbetsmiljö i akademin.

Myter om arbete och psykisk hälsa

Onsdag 16 juni 9:00-9:45

Vissa antaganden tas för givet utan att ifrågasättas, trots deras påverkan på samhälle, arbetsliv och människor. Kanske för att de likt myter i allmänhet onekligen har något med verkligheten att göra. Kanske helt enkelt för att de är bekväma.

Jag kommer att kritiskt granska myterna att arbete är bra för hälsan, att höga krav kan vara motiverande och inte utgör någon risk, samt, slutligen, att psykisk och stressrelaterad ohälsa har mer med individen och det privata att göra än med den psykosociala arbetsmiljön.

I motsats till vad politiker, arbetsgivare och personer som arbetar med förebyggande och rehabilitering av stressrelaterad ohälsa tar för givet så är arbete långt ifrån alltid bra för hälsan, vi motiveras inte av att det ställs krav på oss, vi kan inte hantera en hur hög arbetsbelastning som helst, och slutligen är det inte bara verkningslöst utan kan till och med direkt motverka sitt syfte att lägga ansvaret för sin egen hälsa på individen.

Kontakt

Kontakta arrangören

falf2021@mdh.se
Samarbetspartners bakom konferensen
Till toppen