Mälardalen university logotype print

Text

  • Studieort Sal C1-007 i Eskilstuna samt via zoom
Datum
  • 2021-09-24 09:00–12:00

Sylvia Olsson försvarar sin avhandling i socialt arbete

Sylvia Olsson försvarar sin avhandling ”Longing to belong – Deaf and hard of hearing young adults social interaction, social relationships and identity” inom forskarutbildningsämnet socialt arbete fredagen den 24 september kl 9.00 i sal C1-007 i Eskilstuna samt via zoom.

Titel: Longing to belong – Deaf and hard of hearing young adults social interaction, social relationships and identity

Utsedd opponent är professor Carin Roos, Karlstad universitet. Betygsnämnden utgörs av professor Jonas Stier, Mälardalens högskola, professor Jenny Wilder, Stockholms universitet och professor Thomas Strandberg, Högskolan Dalarna.

Utsedd reserv är professor emeritus Per Tillgren, Mälardalens högskola.

Avhandlingen har nummer 338.


Anmälan

Om du vill delta som åhörare vid disputationen, anmäl dig till frida.wallander@mdh.se senast tre dagar innnan disputationen.

Uppge om du vill delta i sal C1-007 eller digitalt. Ange också det för- och efternamn du vill använda om du deltar via länk.


Sammanfattning

I denna avhandling ges en inblick i hur det är att ha så pass nedsatt hörsel att du är beroende av att kunna läsa på läppar och använda hörapparat för att kunna kommunicera med andra. De unga vuxna med en hörselnedsättning som ingår i avhandlingen kan förmedla ett mycket centralt inifrånperspektiv som kan ha betydelse för en förändring av interventioner och bemötande i skolliv, arbetsliv och även på fritiden. Det övergripande syftet med avhandlingen är att studera levnadsförhållanden och livserfarenheter för unga män och kvinnor som är döva eller har en hörselnedsättning (DHH). Trots den ökade andelen personer med hörselnedsättning verkar det fortfarande finnas utmaningar inför inkluderande miljöer för personer med hörselnedsättning. Denna avhandling hoppas kunna sprida lite ljus över de erfarenheter som personer med en hörselnedsättning har och även att förklara sambandet mellan hörselnedsättning, social inkludering och social exkludering.

Avhandlingen är baserad på fyra olika delstudier. I studie I och IV användes en enkätstudie med material inhämtat från Liv och hälsa ung. I studie I användes Liv och hälsa ung 2011 och i studie IV användes Liv och hälsa ung 2017. Alla elever i skolår 7 och 9 vid alla grundskolor och i år 2 på alla gymnasieskolor i Örebro län erbjuds vart tredje år att delta i undersökningen. Genom undersökningen Liv & hälsa ung fundersöks ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Resultaten av studie I visade att personer med (DHH) upplevde lägre grad av välbefinnande än de som inte hade någon funktionsnedsättning. Resultaten visade även på att de som gick i specialskola upplevde att de hade fler vänner och var mer socialt inkluderade än de som gick i integrerad skola. Resultaten i studie IV visade på att eleverna med en hörselnedsättning mådde sämre gällande välbefinnande, somatiska besvär och mental hälsa. Allra sämst mådde de som hade en hörselnedsättning och ytterligare någon funktionsnedsättning. De som mådde bäst var de utan någon funktionsnedsättning och även var kille.

I studie II och III genomfördes intervjuer med 16 stycken personer med hörselnedsättning i varierande grad. Dessa 16 stycken personer använde alla hörapparat och läppläsning som hjälp för att kunna kommunicera. De var mellan 24 till 31 år gamla och det var 10 män och sex stycken kvinnor. Resultatet av den analysen i studie II visade på att de längtade efter att bli inkluderade, att bli accepterade, skapa en inkluderande social miljö, hitta vänner och partners och att kommunicera på effektivt sätt så att de kunde förstås. Med andra ord önskade de att känna en tillhörighet, en grupptillhörighet. Det största hindret som framkom i denna studie var svårigheten att kommunicera med andra hörande. Den svårigheten ledde till att de hellre umgicks med andra som hade en form av hörselnedsättning och kunde teckenspråk. Det framkom också i studie III hur viktigt teknologin är för sociala interaktioner och sociala relationer. Teknologin har hjälpt till att reducera flera barriärer när det gäller att kommunicera med andra. Både vad som gäller Assistant Technology (AT) och Information and Communication Technology (ICT) är viktiga redskap för att kunna upprätthålla sociala aktiviteter med vänner och partner och att skapa inkluderande arenor.

Till toppen