Text

  • Studieort Sal A3-007/digitalt, MDH Eskilstuna
Datum
  • 2020-05-29 09:15–12:00

Zlatana Knezevic försvarar sin avhandling i socialt arbete

Zlatana Knezevic, doktorand inom hälsa och välfärd, försvarar sin doktorsavhandling i socialt arbete den 29 maj 2020.

Titel: (Bio)välfärd för barn och bortom: Intersektionella orättvisor i barndomar och den sociala barnavården i Sverige

Utsedd opponent är professor Charlotte Williams, RMIT University Australien. Betygsnämnden utgörs av professor Tatek Abebe, NTNU University Norge, docent Anna Bredström, Linköpings universitet och professor Marie Nordfeldt, Karlstads universitet.

Reserv är professor Jonas Stier, MDH. Reserv nummer två är docent Hanna Wikström, Göteborgs universitet.

Avhandlingen har nummer 311.


Anmälan

Om du vill delta som åhörare vid disputationen anmäl dig till christian.kullberg@mdh.se senast den 27 maj 2020.

Uppge om du vill delta i sal A3-007 eller via länk. Ange också det för- och efternamn du vill använda om du deltar via länk.


Sammanfattning

Barndomen hamnar ofta i hjärtat av ”det samhälleliga” i politiska projekt och konventionella teorier om social förändring. Ändå är barn avpolitiserade och allmänt frikopplade från maktkritiska analyser av komplexa skärningar (intersektioner) mellan ålder, etnicitet/ras och genus. Analysverktyg som utvecklats för att passa främst den vuxna världens orättvisor är otillräckliga för att förstå maktrelationer i barndomar.

Avhandlingens övergripande ambition är att skriva in en diskurs om intersektionella sociala orättvisor relaterade till ålder, etnicitet/ras, genus och även klass och hälsa, som relevanta för barndomar och den sociala barnavården, genom att bygga vidare på postkoloniala, feministiska och kritiska barndomsstudier. Avgränsad till den sociala barnavården och ramverket för bedömning Barns Behov i Centrum (BBIC) som policy och praktik syftar denna avhandling till att undersöka hur den sociala barnavården som en arena för kunskap, kunskapande och kunskapssubjekt förhåller sig till intersektionella orättvisor i barndomar.

Avhandlingen baseras på fyra kvalitativa studier. Två studier fokuserar på diskurser om sociala problem och våld i BBIC dokument och två studier baseras på barnavårdsutredningar från Socialtjänsten i en svensk kommun. Studierna kombinerar diskursanalys med tematisk och fallstudieinspirerad analys. Studierna I-II tar upp den sociala barnavården genom analyser av barns kunskaps- och moraliska status och därigenom delaktighet och rättviseanspråk. En vidareutveckling av dessa tankegångar görs i Studierna III-IV som ur ett intersektionellt perspektiv fokuserar på den sociala barnavårdens policy och praktik som en arena för erkännande och utkrävande av rättigheter och social rättvisa.

Avhandlingen belyser den sociala barnavården (barnvälfärd) som biovälfärd för barn och med en generell frånvaro av rättvisediskurser. Biovälfärdens kunskapande grundas på professionellas se-tro och forskningens förutse-tro med barns hälsa och utveckling i blickpunkten, samt en omsorgens moralekonomi som alla begränsar idén om orättvisor i barndomen som strukturella och intersektionella.

Biovälfärden relaterar till barn främst som ”talande” biologiska kroppar snarare än som rättvisans röster. I detta sammanhang är kunskapsrelaterade och sociala orättvisor tätt sammankopplade. Rättvisa blir dessutom en ”orättvis” skillnadsmarkör när den i utredningar och policy avgränsas till familjehemmet eller blir en fråga för rasifierade barndomar för vilka våld kopplas till värderingar och makt medan våld i den ”generella” barndomen individualiseras eller framställs som familjemissöden. Utöver intersektionen ålder, etnicitet/ras och genus görs även klass och hälsa centrala för erkännande och skydd. Avhandlingen pekar slutligen på behovet av en moralekonomi som beaktar intersektionella sociala orättvisor och ger respons på rasistiskt, genus-, och åldersrelaterat våld i barndomar och kränkningar av barns kroppsliga integritet.