Text

  • Studieort Sal Delta, MDH Västerås
Datum
  • 2020-05-15 13:15–16:00

Johanna Fritz försvarar sin avhandling i fysioterapi

Johanna Fritz, doktorand inom hälsa och välfärd, försvarar sin doktorsavhandling i fysioterapi på MDH i Västerås den 15 maj 2020.

Titel: Implementation of a behavioural medicine approach in physiotherapy. Determinants, clinical behaviours, patient outcomes and the implementation process

Utsedd opponent är biträdande professor Siw Carlfjord, Linköping universitet. Betygsnämnden utgörs av professor Lena Nilsson Wikmar, Karolinska Institutet, professor Katja Boersma, Örebro Universitet, och docent Kristina Areskoug Josefsson, högskolan Jönköping.

Utsedd reserv är docent Bosse Jonsson, Mälardalens högskola.

Avhandlingen har nummer 310.

Välkommna!

 

Sammanfattning

Forskning visar att beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi ökar aktivitetsförmågan och minskar sjukskrivning hos patienter med långvarig smärta från muskler och leder. Ett beteendemedicinskt arbetssätt innebär att fysioterapeuten systematiskt beaktar fysiska, psykologiska och sociala faktorer av betydelse för patientens aktivitets- och delaktighetsförmåga. Aktiv patientmedverkan är centralt och beteendeförändringstekniker används för att stödja patientens beteendeförändring. Var sjunde patient på en vårdcentral söker för långvarig smärta ifrån muskler och leder. Det beteendemedicinska arbetssättet behöver därför implementeras i primärvården. Dock är implementering av nya arbetssätt utmanande och det finns idag sparsamt med studier som handlar om effektiv implementering av ett beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi. Det övergripande syftet med avhandlingen är därför att utveckla och utvärdera metoder för att stödja implementeringen av ett evidensbaserat beteendemedicinskt arbetssätt i fysioterapi för patienter med långvarig smärta ifrån muskler och leder.

Påverkansfaktorer för att använda ett beteendemedicinskt arbetssätt inom fysioterapi identifierades i studie I. Dessa faktorer kunde knytas till fysioterapeuten, patienten och arbetsplatsen. Ett implementeringsstöd utvecklades baserat på bland annat de identifierade påverkansfaktorerna. Implementeringsstödet omfattade handledning i klinik, kollegialt lärande, utbildningsmaterial, individuell målsättning, återkoppling på videoinspelade patientmöten, självmonitorering i dagbok, stimulering av chefsstöd och informationsblad till patienter. Implementeringsstödet testades under sex månader och utvärderades med fokus på förändring av fysioterapeuternas arbetssätt i studie II och effekter på patienternas hälsa i studie III. Resultatet visar att fysioterapeuterna förändrade sitt arbetssätt omedelbart efter implementeringsperioden, men förändringarna vidmakthölls inte över tid. Patienterna som behandlades av dessa fysioterapeuter fick ingen ytterligare förbättring av sin hälsa jämfört med en kontrollgrupp. I studie IV genomfördes en processutvärdering i syfte att förklara verkningsmekanismer i implementeringsstödet. Handledningen i klinik, det kollegiala lärande, utbildningsmaterialet och den individuella målsättningen upplevdes ge det mest betydelsefulla stödet genom yttre motivation, en blandning av lärmetoder, en handlingsplan, bearbetning av erfarenheter och ökad tilltro till att använda det beteendemedicinska arbetssättet.

Slutsatsen är att avhandlingen kan bidra till ökad förståelse av komplexiteten i vad som påverkar implementering, samt identifiering av lovande metoder och dess verkningsmekanismer för att stödja implementeringen. Avhandlingen belyser också vikten av att stödja vidmakthållande av fysioterapeutens förändrade arbetssätt för att det beteendemedicinska arbetssättet ska komma patienten tillgodo.

Kontaktinformation

Universitetsadjunkt /doktorand

Johanna Fritz

+4621101503

johanna.fritz@mdh.se