Text

  • Studieort Sal C3-003/digitalt, MDH Eskilstuna
Datum
  • 2020-06-05 10:00

Christer Osterman försvarar sin doktorsavhandling i innovation och design

Christer Osterman, vid akademin för innovation, design och teknik (IDT), försvarar sin doktorsavhandling i innovation och design, den 5 juni, klockan 10.00 i sal C3-003, MDH Eskilstuna.

Titel: “Defining Gaps in Lean. Increasing the ability to solve problems in a production system”.

Serienummer: 313

Opponent är försteamanuensis Jonas A. Ingvaldsen, NTNU.

Betygsnämnden utgörs av docent Pernilla Ingelsson, Mittuniversitetet, biträdande professor Kerstin Johansen, Tekniska högskolan i Jönköping och docent Lars Medbo, Chalmers tekniska högskola.

Reserv är docent Koteshwar Chirumalla, MDH och professor Anette Hallin, Åbo akademi.

Länk till Zoom: https://mdh-se.zoom.us/j/65885905894länk till annan webbplats

Sammanfattning:

Lean har vuxit i popularitet och har spridits runt om i världen de senaste årtiondena. Trots populariteten har många företag och organisationer rapporterat svårigheter och få framgångar. Lean presenteras som ett enkelt holistiskt koncept, Lean har studerats av många forskare med olika synsätt. Detta har resulterat i olika perspektiv på Lean. Alla perspektiven är inte lika väl definierade och en del har gap. Tre av gapen står i fokus för denna forskning. De är antagandet Värde-Värdeskapande-Slöseri (V-VS-S) vilket resulterar i svårigheter att definiera processproblem, Jargongproblemet (JP) vilket resulterar i svårigheter att förstå Lean och att faktiskt lösa problem, och slutligen Systemproblemet (SP) vilket resulterar i svårigheter att utveckla lösningar utan negativa effekter för övriga delar av systemet.

De metoder som skapade Lean utvecklades under många år, främst vid Toyota. Med tiden gav erfarenheterna av att lösa en mängd små problem upphov till tumregler som, mycket senare, resulterade i Lean-principer. Förmågan att förstå och lösa problem på gruppnivån hos en process fungerar därför som ett mått på gapen i Lean. Syftet med denna forskning är att finna bättre definitioner på gapen och på så sätt förbättra förmågan att lösa problem på lägsta organisatoriska nivå. Dessutom bör bättre definition av gapen ge forskare förutsättningar för en djupare förståelse av Lean.

Denna avhandling bygger på fyra multipla fallstudier som resulterat i fem artiklar. Antagandet V-VS-S kan definieras genom att inkludera förändringsbarhet i lösningar vilket ger lägre processkostnader vid ändrade förutsättningar och utvärdering av processkomplexitet innan det avgörs vad som är slöseri. JP gapet kan definieras genom en balans mellan kontextuell anpassning av lösningar samtidigt som man bevarar syftet med produktionssystemet och genom en synkronisering av förståelsen av Lean som bygger på den överenskomna nyttan med metoderna. Till slut, SP-gapet definieras genom att balansera effekterna av enskilda lösningar mot hur det påverkar hela systemet och också genom att beakta ordningen på införandet av de olika delarna av systemet som en konsekvens av en kontextuellt beroende startpunkt. Sammanfattningsvis, en bättre förståelse av problemens och lösningarnas natur tillsammans med en förståelse för hur systemet hänger ihop ger förutsättningar för en bättre generell förståelse av Lean som koncept och förhoppningsvis en ökad förmåga att integrera Lean i befintliga processer.