Text

  • Studieort Sal Paros, MDH Västerås
Datum
  • 2020-06-10 13:00–16:00

Astrid Värnild försvarar sin avhandling i folkhälsovetenskap

Astrid Värnild, doktorand inom hälsa och välfärd, försvarar sin avhandling inom forskarutbildningsämnet folkhälsovetenskap.

Titel: Seriously injured road users in rural and urban road traffic in a Swedish region – a Vision Zero perspective.

Utsedd opponent är professor Marie Hasselberg, Karolinska Institutet. Betygsnämnden utgörs av Rune Elvik, Aalborg Universitet; docent Erik Hysing, Örebro Universitet och docent Diana Stark Ekman, Högskolan Skövde.

Utsedd reserv är docent Petra von Heideken Wågert, MDH.

Avhandlingen har nummer 312.

 

Sammanfattning

Färre allvarligt skadade bilister på landsbygden men fler allvarligt skadade cyklister och gångtrafikanter i tätorterna i Region Västmanland. Avhandlingen har närmare studerat denna fråga ur ett Nollvisionsperspektiv under en period på 12 till 15 år (2003-2014; 2003-2017).

I Västmanland skadas flest vägtrafikanter allvarligt i tätorter, vilket också inkluderar gångtrafikanter i singelolyckor. Nollvisionsåtgärder som mitträckesutbyggnad av vägar, hastighetskameror, ändrade hastighetsgränser och att bilarna har blivit säkrare har bidragit till att antalet allvarligt skadade bilister på det nationella vägnätet har minskat i Västmanland. Däremot har hastighetssänkningar på det regionala vägnätet utanför tätorterna inte räckt till för att minska antalet allvarligt skadade bilister.

Allvarligt skadade oskyddade trafikanter har ökat både i och utanför tätorterna i Västmanland, men mest i tätorterna. Skadorna uppstår mer på trottoarer, samt gång- och cykelvägar än på vägar. En orsak är att antalet äldre i befolkningen har ökat. Detta främst beroende på de stora årskullarna under 40- och början av 50-talet, men också genom en ökad livslängd i befolkningen. Ökningen av allvarligt skadade cyklister och gångtrafikanter i tätorter är signifikant från 2012 för gruppen 80 år och äldre. Från 2015 även för de som är 65 år och äldre.

För cyklister respektive gångtrafikanter i tätortstrafik har sannolikheten att få allvarliga skador på benen fyrdubblats från femtioårsåldern, medan den därefter i huvudsak är oförändrad för gångtrafikanter. För cyklister ökar sannolikheten att få skador på benen med stigande ålder. Från femtioårsåldern minskar sannolikheten för huvudskador särskilt hos cyklister.

Hastighetssänkningar till 30 jämfört med 50 km/h bör tillsammans med övriga Nollvisionsåtgärder ha bidragit till att gångtrafikanter har en minskad sannolikhet för skador på mer än en del av kroppen. Trottoarer samt gång- och cykelbanor jämfört med en väg med 50 km/h skyddar gångtrafikanterna från allvarliga skador. Undantaget är huvudskador. Däremot skyddar trottoarer, gång- och cykelbanor cyklisterna endast från de mest allvarliga skadorna.

När 10 län i Sverige prioriterade vägåtgärder för perioden 2014-2025 i Länsplaner för regional transportinfrastruktur motiverades åtgärderna främst med behovet av ökad tillgänglighet med vägtransporter. Men också av att det finns ett behov av att stimulera mer gång- och cykeltrafik samt en ökad användning av kollektivtrafik. Trafiksäkerhet utgör mera sällan ett motiv för åtgärder i de planer som har studerats och när det förekommer oftast tillsammans med andra motiv.

Regeringen har både i direktiv för planering av transportinfrastruktur och i förtydliganden av transportpolitiska mål, uttryckt behov av att öka aktiva transporter och göra trafikmiljön mera attraktiv för cyklister och gångtrafikanter.

Avhandlingens slutsats är att mer gång- och cykeltrafik behöver kombineras med fler trafiksäkerhetsåtgärder för att bryta ökningen av allvarligt skadade cyklister och gångtrafikanter i tätorterna. För det fortsatta arbetet med Nollvisionen bör gångtrafikanter i singelolyckor inkluderas i trafiksäkerhetsarbetet. En trafikskadad person bör definieras utifrån vägmiljö och inte utifrån fordon.

Avhandlingen bygger på data från sjukvården i Västmanlands län om allvarligt skadade under en tolv- (633 trafikanter) respektive femtonårsperiod (403 cyklister och gångtrafikanter). Data från regionala infrastrukturplaner för tio svenska län bygger på planer från de län som valt att avsätta medel för trafiksäkerhetsåtgärder på både statligt (utanför tätorterna) och kommunalt vägnät (i tätorter). Avhandlingen kommer att läggas fram och försvaras vid Mälardalens högskola i Västerås den 10 juni 2020.