Om mig- Lena-Karin Gustafsson

Jag är leg. Sjuksköterska med specialistutbildning i psykiatrisk vård och har vårdlärarutbildning och en doktorsexamen i vårdvetenskap vid Åbo Akademi i Vasa, Finland. Jag är nu docent på Mälardalens Högskola, akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) och innehar en lektorstjänst i vårdvetenskap.

 

 

Jag har varit anställd på HVV sedan 2000 som universitetsadjunkt, från våren 2009 som universitetslektor och från våren 2014 docent i vårdvetenskap. Innan min anställning på Mälardalens Högskola har jag arbetat kliniskt som sjuksköterska sedan 1986 samt i arbetsledande befattningar sedan 1993. Mitt intresse inom vårdvetenskapen ligger även inom äldrevård.


Avhandling Försoning – ur ett vårdvetenskapligt perspektiv

Denna forsknings syfte har varit att göra en begreppsbestämning av begreppet försoning. Forskningen har genomförts via fyra delstudier som alla skiftat gällande material och metod. Den övergripande metodologin har sin utgångspunkt i hermeneutik inspirerad av Paul Ricoeur. Den empiriska delen utgår från försoningsberättelser av kvinnor med personliga erfarenheter kring sorg.

Forskningsområden:

Vårdetik - Vårdvetenskaplig forskning i första hand med inriktning mot kontexterna psykiatrisk vård och äldrevård.

​Aktivt åldrande  (active ageing)- Vård och omsorgsaspekter samt äldre och deras närståendes upplevelser i hemvårdskontext

​Återhämtning (recovery)- efter en tid med allvarlig sjukdom

Doktorandprojekt: Jag är huvudhandledare till en doktorand inom rättspsykiatrisk vård och en doktorand inom hemsjukvård samt bihandledare till en doktorand inom active ageing och en doktorand inom psykisk hälsa hos immigrerade kvinnor från Thailand.

Min egen forskning bedrivs för nuvarande främst inom ramen för nedanstående projekt

Min vårdetiska forskning har varit inriktad på värdighet och betydelsefulla möten. Dessa fenomen har beforskas i såväl psykiatrisk vård som äldrevård och hemsjukvård.

Tre studier har gjorts med min inblandning inom ramen för Axellinaprojektet om värdighet i psykiatrisk vård. Materialet har varit omfattande och utgjorts av fokusgruppsintervjuer med vårdare inom sluten psykiatrisk vård, vilka samtliga avhandlar beskrivningar och berättelser om värdighet i den kliniska vårdsituationen.

Tre studier har också gjorts inom ramen för projektet Betydelsefulla möten i vården baserade på över 300 skrivna berättelser utifrån såväl patienter, anhöriga och vårdares perspektiv. Berättelserna i detta projekt har inte varit knutna till någon specifik vårdkontext utan till möten med olika vårdande instanser.

LIPOR-projektet  som avser att belysa innebörden av avgörande attribut i sjuksköterskans ledarskap för en etisk vård av patienter i sluten psykiatrisk vård.  Första manus av tre accepterad i Nursing Ethics. Rapport skriven och levererad till landstinget Västmanland.

Jag har drivit flera projekt kring hälso och sjukvårdspersonals förhållande till evidens i omvårdnadsarbetet i ärldrevård och hemsjukvård.

EKUAHLs projektet pågår och har resulterat i tre studier och en forskningsrapport beträffande aspekter av vårdande med evidens hos sjuksköterskor som arbetar med sköra äldre.

SKÄL projektet pågår och syftar till att öka samverkan mellan högskolan och de kommunala verksamheterna genom att studenterna fokuserar och närmar sig vårdproblem som sjuksköterskor i det dagliga vårdarbetet stöter på gällande patientgruppen sköra äldre. Datainsamling slutförd och artikelskrivning pågår.

Äldres hälsa och erfarenheter av intensiv hemrehabilitering: en randomiserad interventionsstudie med kontrollgrupp som fått sedvanlig hemtjänst, projektet syftar till att kartlägga effekterna av intensiv hemrehabilitering när det gäller multidimensionell hälsa bland äldre personer (65+). Dessutom avser projektet kvalitativt belysa äldres perspektiv på interventionen samt det professionella teamets erfarenheter.

Multi-kulturella aspekter på aktivt åldrande, det övergripande syftet är att belysa hur äldre människor föreställer sig aktivt åldrande ur ett multikulturellt perspektiv. Vi avser att utifrån detta undersöka vårdgivares uppfattning om ett aktivt åldrande och praxis när det gäller de äldre de tillhandahåller tjänster och därmed utveckla en modell för genomförandet av aktivt-åldrande-program som avspeglar de behov som äldre i vårt multikulturella samhälle.

RECOs projektet- Erfarenheter av återhämtning (recovery) från livshotande sjukdom, forskningsprojektets syfte är att belysa erfarenheter av återhämtning efter att ha drabbats av livshotande sjukdom. Detta innebär att skrivna berättelser om människors återhämtning efter att ha drabbats av livshotande sjukdom samlats in och analyserats. Även en metasyntes ingår som delstudie i projektet. 

Dessutom tillkommer pågående forskning kring begreppet försoning i klinisk belysning via berättelser anhöriga och patienter med diabetes, där en artikel ligger i manusfas.

 

List of publications

 

  1. Gustafsson, L-K. (2008). Försoning ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Doktorsavhandling. Åbo Akademi, Finland. Contains 4 separate studies.
  2. Gustafsson, L-K., Lindström, U., & Wiklund, L. (2011). The meaning of reconciliation in a clinical setting: Women’s stories about their experience of reconciliation with suffering from grief. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25, 525-532
  3. Gustafsson, L-K., Snellman, I., & Gustafsson, C. (2012). The meaningful encounter: Patient and next of kin stories about their experience of meaningful encounters in health Care. Nursing Inquiry, 20 (4), 363-371 doi: 10.1111/nin.12013
  4. Gustafsson, L-K., Wigerblad, Å., & Lindwall, L. (2013). Respecting dignity in forensic care- the challenge faced by nurses of maintaining patient dignity in clinical caring situations. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 20, 1-8 doi: 10.1111/j.1365-2850.2012.01895.x
  5. Gustafsson, L-K., Wigerblad, Å., & Lindwall, L.(2013). Un-dignifying care: Violation of patient’s dignity in involuntary psychiatric hospital care from nurse’s perspective. Nursing Ethics, 21 (2), 176-186 doi: 10.1177/0969733013490592
  6. Snellman, I., Gustafsson, C., & Gustafsson, L-K. (2012). Patients’ and Caregivers’ Attributes in a Meaningful Care Encounter: Similarities and Notable Differences. International Scholarly Research Network, ISRN Nursing 9 pages, doi:10.5402/2012/320145
  7. Gustafsson, C., Gustafsson, L-K., & Snellman, I.(2013). Trust leading to hope – the signification of meaningful encounters in Swedish healthcare. The narratives of patients, relatives and healthcare staff. International Practice Development Journal, 3 (1), [5]
  8. Gustafsson, L-K., Mattson, K., Dubbelman, K., & Ahlgren, Å. (2014). Aspects of nursing with evidence-base when nursing frail older adults: A phenomenographic analysis of interviews with nurses in municipal care. Scandinavian Journal of Caring Sciences 9 pages, publ. online jan 2014 doi: 10.1111/scs12112 
  9. Snöljung, Å., Mattsson, K., & Gustafsson, L-K. (2014). The derivering perceptions among physiotherapists of how to work with the concept of evidence. Journal of Evaluation in clinical practice, 3 (1) [5]
  10. Gustafsson, L-K., & Stenberg, M. (2015). Crucial contextual attributes of nursing leadership toward an ethical care. Nursing ethics, 1-11 doi: 10.1177/0969733015614879
  11. Johansson-Pajala, R-M., Gustafsson, L-K., Jorsäter Blomgren, K., Fastbom, J., & Martin, L. (2016). Nurse’s use of computerized decision support systems affects drug monitoring in nursing homes. Journal of Nursing Management, DOI: 10.1111/jonm.1243.
  12. Snöljung, Å., & Gustafsson, L-K. (2018).How to reduce the gap between available knowledge and the day-to-day practice - Phenomenographic analysis of the outcome of a series of seminars for physiotherapists. Disability and rehabilitation,
  13. Jonasson, K., & Gustafsson, L-K. (2016). You live as much as you have time to: Patients experience of living with haemodialysis. Nephrology Nursing Journal, 44 (1), 35-42.
  14. Gustafsson, L-K., & Lindwall, L.(2017). Nurses' experiences of violations of their own dignity in psychiatric inpatient settings.​ International Journal for Human Caring. Accepted 2017-06-08.
  15. Rylander, A., Fredriksson, S., Stenwall, E., & Gustafsson, L-K.(2018). Crucial aspects of nursing with in the process of End- of Life Communication in an oncological context. Nordic Journal of Nursing Research, accepted 2018-08.
  16. Gustafsson, L-K., Anbäcken, E-M., Elfström, M L., Zander, V., & Östlund, G. (2018). Working with short-term goal-oriented home rehabilitation with older persons: strengthened by a collaborative approach. Accepted 1810
  17. Gustafsson, L-K., Östlund, G., Zander, V., Elfström, M L., & Anbäcken, E-M. (2018). `Best fit´ caring skills in the short-term goal-oriented reablement process: Older persons’ perceptions. Scandinavian Journal of Caring Sciences, Accepted 1809
  18. Gustafsson, L-K. (2010).  Avskurenhet och gemenskap.  I Wiklund- , L, Gustin (red) Vårdande vid psykisk ohälsa. s 181-196. Lund: Studentlitteratur
  19. Gustafsson, L-K. (2010). Försoning med hälsa och lidande. I Vårdande vid psykisk ohälsa.  I L, Wiklund- Gustin (red) Vårdande vid psykisk ohälsa. s 297-313. Lund: Studentlitteratur
  20. Busk, Y. (2009). Acceptans är inte samma sak som försoning, L-K Gustafssons forskning. Omvårdaren, 3, 24-25.