Presentation - Christine Gustafsson

Leg. sjuksköterska, docent, och samordnare för FoU inom MKHV. Forskare inom hälso- och välfärdsteknik, äldres hälsa och välfärd, verksamhet för personer med måttlig till grav utvecklingsstörning och en av skaparna av robotkatten JustoCat. Jag är deltagare i forskargruppen PriLiv (Prolonged independent Living).
Publikationer

PUBLIKATIONER (docx 34 kB)

Född 1967 i Eskilstuna. Efter att ha arbetat som sjuksköterska i dryga 10 år började jag, efter avlagd vårdlärarexamen och senare magisterexamen, arbeta som adjunkt på Mälardalens högskola 2000. 2004 påbörjade jag forskarstudier på Karolinska Institutet, vilket resulterade i disputation i november 2009. Min avhandling har titeln: Närhet på distans- kommunala nattsjuksköterskors vårdande. Jag arbetar viss del av min tjänst i Samhällskontraktet

 

Hälso- och välfärdsteknik 

RoboCat - JustoCat I dag finns ingen behandling som botar demens och SBU betonar att forskning om demenssjukdomar bör fokusera på vård och omvårdnad för att förbättra välbefinnande för personer som på olika sätt påverkas av sjukdomen såsom den sjuke, anhöriga och vårdpersonal. Alternativa behandlingsformer t.ex. konst, musik, dans, sång, massage och sällskapsdjur förordas. Dock är det inte alltid möjligt att ha sällskapsdjur, dels med omtanke om djuret men också institutionens lämplighet, risk för smittspridning, allergier. Det finns också risk för ovarsam behandling av djuret  med fara för skador hos den äldre personen med demens.

En robotkatt- JustoCat har utvecklats i samarbete mellan vårdforskare, robotikforskare och praktiker på Attendo Care Eskilshem, i Eskilstuna. Vi har utgått från att många personer har minnen av att umgås med katter. JustoCat kan vara ett redskap i reminiscence metoden – att använda minnen från förr som kan vara ett hjälpmedel i vård av personer med långt framskriden demens. Robotkatten har  funktioner så att den i viss mån liknar en levande katt, avger värme och framför allt går det enkelt att byta skinn/tvätta skinn och att den kommer att erbjudas till en överkomlig kostnad. Ett inledande pilotstudie har visat mycket goda resultat.

 

 

 

 

Projektet har fått stöd från: Samhällskontraktet, Idélab, NovaMedTech och Robotdalen.

JustoCat är nominerad till årets innovation 2013 av Marknadsföreningen Eskilstuna  och Munktell Science Park och även årets innovation i Västerås: Guldstänk.

Projektet sker i samarbete med Robotikforskare Professor  Lars Asplund

Forskargrupp: Christine Gustafsson, Marcus Persson, Maria Müllersdorf och Camilla Svanberg

HV3D Hjälpmedel och välfärdsteknik i 3 dimensioner

I detta projekt ingår också handledning av doktoranden Charlotta Åkerlind som beforskar e-hemtjänsten inom Västerås stad (samfinansierat av Akademin för hälsa, vård och välfärd samt Västerås stad via   Mälardalens kompetenscentrum för hälsa och välfärd ). Syftet med projektet är att arbeta fram en sammanfogad modell som kan användas för att visa på att en form av hälso- och välfärdsteknik och välfärdsteknik lösning ger XX möjliga kvalitativa, kvantitativa effekter. Dvs. en modell som i praktisk användning inom landstingens och kommunernas verksamheter kan beskriva förväntade eller uppnådda effekter på individnivå, organisatorisk nivå samt samhällsnivå (ekonomi)  vid införande av en hälso- och välfärdsteknik lösning.

Projektet är både av ett nationellt och regionalt intresse. Det nationella intresset framgår i att Sveriges kommuner och landsting via det nationella hjälpmedelschefsnätverket  finansierar doktorandprojektet: hjälpmedel och välfärdsteknik – ekonomiska aspekter. Samhällskontraktet, Regionförbundet Sörmland och  Sparbankstiftelsne Rekarne är medfinansiärer.

Det finns behov av kunskap inom såväl kommuner och landsting som enkelt kan framställas med följande frågor som projektet HV3D har som mål att besvara:

Vad är kostnader för att implementera nya hjälpmedel och välfärdsteknik i vård och omsorg och hur kan dessa beräknas? (Leg. arbetsterapeut och doktorand Katarina Baudin).

Hur ska organisationer/strukturer se ut för att för bästa resultat vid införande av nya hjälpmedel och välfärdsteknik? (Docent Lucia Crevani och universitetslektor Michela Cozza).

Vad ger dessa hjälpmedel och välfärdsteknik för individuella värden för användarna (patient/brukare, anhöriga och personal) vad gäller t.ex. trygghet, aktivitet, självständighet, funktion, delaktighet, livskvalitet och välbefinnande? (Leg.sjukgymnast och universitetslektor Viktora Zander)

Forskargrupp i HV3D: Christine Gustafsson,  Charlotta Åkerlind, Katarina Baudin, Maria Müllersdorf, Angelina Sundström, Lucia Crecani, Michela Cozza och Viktoria Zander.

Omsorg om personer med intellektuell funktionsnedsättning

PFA är ett forskningsprojekt (intervention och pilotstudie) som initierats av Eskilstuna kommun. Projektets övergripande avsikt är att öka de boendes (vuxna personer med måttlig- grav intellektuell funktionsnedsättning) delaktighet, medbestämmande, självständighet och möjligheter till utveckling. En intervention med en för boendet ny arbetsform, ett pedagogiskt förhållnings- och arbetssätt (PFA) infördes.

Arbetet har skett tillsammans med utvecklare Karin Löwenborg och Anders Lindström, Vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun.

december 2016 - maj 2017 arbetade jag 50% i Eskilstuna kommun för att vidare utveckla PFA arbetet (finansiärer MKHV och Eskilstuna kommun).

Projektet NURED anknyter till PFA arbetet, se: https://www.arcada.fi/sv/forskning/institutionen-halsa-och-valfard/forskningsprojekt/nured 

En kort film om PFA finns här (engelska): https://play.mdh.se/media/t/0_nrdoehv8 

Publikationer: Bok PFA (pdf 3,3 MB)

PFA teorianknytning (pdf 1,6 MB)

I juni 2015 gavs en andra upplaga ut av boken Pedagogiskt förhållnings- och arbetsätt, boken finns att beställa via marie.skoghill@eskisltuna.se

Inom detta område handleder jag också doktoranden Lena Talman. Lenas projekt handlar om delaktighet i vardagen för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Även detta är ett samverkansprojekt med parterna Nyköpings kommun och Akademin för hälsa, vård och välfärd.

Forskargrupp: Doktorand Lena Talman  , huvudhandledare Jonas Stier, handledare Jenny Wilder och Christine Gustafsson.

Betydelsefulla möten

Betydelsefulla möten Forskningen inom detta område har sitt fokus i betydelsefulla möten inom hälso- och sjukvård. Hundratals berättelser från patienter, anhöriga och vårdpersonal har analyserats med olika frågeställningar och kvalitataiva forskningsmetoder.  Forskningen har skett i samarbete med journalisten och entreprenören Catherina Ronsten. Ronsten har från 2003 och framåt samlat in cirka 350 berättelser från patienter, anhöriga och vårdare om betydelsefulla möten inom vården. 

Forskargrupp: Christine Gustafsson (sammankallande), Ingrid Snellman och Lena-Karin Gustafsson.