Karin Taube

Karin Taube är professor emerita vid institutionen för språkstudier vid Umeå Universitet. Hennes specialintresse är barns och ungdomars läsning och läsförmåga och hon är en av Sveriges främsta profiler på området. Hon är också författare av populärvetenskapliga böcker för lärare, tidigare nationell projektledare för PISA, medlem i EU:s High Level Group of Literacy experts och, fram till 1 juli 2014, gästprofessor vid akademin för utbildning, kultur och kommunikation (UKK), ett uppdrag hon verkligen trivs med.

– Min gästprofessur på MDH ger mig verkligen en positiv avslutning på yrkeslivet. Jag har fått ett så fint mottagande och märker verkligen att här finns ett aktivt arbete med läs- och skrivinlärning och ett öppet sinnelag, säger Karin Taube som bland annat föreläser på grundlärarprogrammet på MDH men också deltagit i seminarier och hållit inspirationsföreläsningar om barns tidiga läsning och skrivning för personal i förskolan och skolan i Västerås och Eskilstuna.

Karin Taubes forskning har framför allt inriktat sig på storskaliga nationella och internationella undersökningar av barns och ungdomars läsförmåga och då särskilt studerat skillnader i läsförmåga mellan flickor och pojkar, läsförmåga hos barn med annat modersmål än svenska samt samband mellan barns läsförmåga, självbild och motivation. Hon har även forskat om läs- och skrivsvårigheter och utvecklat test för mätning av läs- och skrivförmåga. Idag forskar hon mest om dyslexi, lärande och undervisning i högre utbildning samt om skillnader i pojkars och flickors läsförmåga.

– Forskningsresultaten visar framför allt att flickor både läser mer, bättre och oftare än pojkar. Flickorna har också större självtillit än pojkarna vad gäller läsning, säger Karin Taube som menar att det finns olika förklaringar till att det ser ut så här, bland annat så finns det väldigt få manliga läsande förebilder omkring våra barn. Vuxna män läser även mindre skönlitteratur än kvinnor.

Mycket kan dock göras för att förbättra och öka pojkars läsande och en hel del går att göra med enkla medel, både i skolan och i hemmen.

– Pappor behöver läsa mer med sina barn och kanske framför allt med sina söner, antingen genom att läsa högt tillsammans eller genom att läsa högt själv. Som pappa är det också bra att ta med barnen till biblioteket, berätta om vilken typ av böcker man själv tyckte om som barn. Sedan är det viktigt att uppmuntra både pojkars och flickors läsande och inte bara fokusera på vad de läser. Om du har ett barn som inte gillar skönlitteratur men tycker om faktaböcker, uppmuntra då det läsandet, förklarar Karin Taube.

Även skolan och samhället kan skapa förutsättningar för ett ökat läsande hos pojkar. Dels behövs manliga förebilder i skolans värld, både genom lärare men också genom att äldre elever kan läsa för de yngre. På biblioteken finns mycket bra barn- och ungdomslitteratur, det finns till exempel en skrift utgiven av Bibliotekstjänst, som heter ”Böcker som killar gillar”, där du som förälder eller lärare kan hämta inspiration.

Internationella studier av läsförmåga har visat att ämnet påverkar pojkars läsförståelse. En spännande text om en vulkan höjde till exempel pojkarnas läsförståelseresultat i så mycket som 30 länder.

— Generellt sett går det att säga att pojkar tycker mer om spännande texter och faktabetonade texter än flickor. De läser gärna om hobbyer och naturvetenskapliga ämnen. Det stärker vikten av att sätta rätt läsmaterial i händerna på pojkarna. Det går till exempel att köpa gruppuppsättningar av spännande böcker eller leta efter böcker som handlar om ämnen som väcker intresse, säger Karin Taube.

Att främja barns läsning är inte enbart en nationell fråga. Karin Taube har medverkat som en av tio experter ”High Level Group of literacy experts”, tillsatta av EU i en stor studie om hur läsning kan främjas i EU-länderna.

— Det är hela samhällets ansvar att stödja läs- och skrivutveckling. Det är viktigt att alla barn får samma chans till läsning, bland annat genom att ha en väl utbyggd förskoleverksamhet och väl utbyggd biblioteksverksamhet, områden där Sverige ligger väl framme. Men det är också viktigt att alla lärare i skolan känner att de har ett ansvar för läsning och läsutveckling, det är inte ett ansvar som enbart kan vila på lärarna i svenska, säger Karin Taube.