Virtual Reality i vård och omsorg av personer med demenssjukdom: en single-case forskningsstudie

Mer än 90% av personer med demenssjukdom utvecklar beteendemässiga och psykologiska symtom (BPSD). I behandlingen av personer med demenssjukdom bör en kombination av farmakologisk och icke-farmakologisk behandling övervägas. Denna single-case forskningsstudie syftade till att utvärdera användningen av Virtual Reality (VR) med avseende på BPSD, livskvalitet och medicinering hos personer med demenssjukdom. Tio personer (sex kvinnor och fyra män) med demenssjukdom och BPSD tillsammans med 19 omsorgspersonal fördelade på fyra enheter deltog i studien. Personerna med demenssjukdom upplevde VR under 30 minuter, två gånger/vecka under en åttaveckorsperiod. Vid varje VR-tillfälle, upplevdes en till tre kortfilmer (av totalt elva filmer) från miljöer som exempelvis en farm med höns, kattungar och kor, ett verkligt och ett animerat kafé, en gammaldags livsmedelsbutik, Fristadstorget i Eskilstuna, promenadstråk längs Nyköpingsån, Vadstena kloster, ett museum, pimpelfiske och bergslandskap i Österrike. Filmerna innehöll inte folkmassor, plötsliga ljud eller plötsliga scenförändringar. Kvantitativa och kvalitativa data samlades in före, under och efter interventionen. Läkemedelsanvändning registrerades en gång/vecka av sjuksköterska under hela studieperioden. Avslutningsvis intervjuades 10 omsorgspersonal uppdelade på fyra gruppintervjuer, en intervju/enhet.

Inga stora skillnader i BPSD, livskvalitet eller läkemedelsanvändning kunde ses, och de små skillnader som trots allt observerades samvarierade slumpmässigt mellan bedömningarna av BPSD, livskvalitet, läkemedelsanvändning och personernas upplevelser vid varje enskilt VR-tillfälle.

I omsorgspersonalens dokumentation i samband med varje VR-tillfälle framkom att VR-upplevelserna förhöjde samtliga personers känsla av glädje, hos några personer ökade också deras rörelseenergi och alerthet. Hos samtliga personer väcktes gamla minnen till liv, vilket skapade nya samtalsämnen mellan personerna med demenssjukdom och omsorgspersonalen. De flesta av personerna såg varje gång fram emot att uppleva VR och delade med sig av sina upplevelser till anhöriga, andra boende och annan omsorgspersonal. Omsorgspersonalens övergripande erfarenheter av att använda VR i omsorgen om personer med demenssjukdom på ett vård- och omsorgsboende var mycket positiva då VR hade bidragit till personernas förhöjda känsla av glädje i stunden och till deras livliga associationer till sin barndom och vuxenliv. Samtidigt hade omsorgspersonalen fått ta del av ett stycke ny livsberättelse som de inte hade fått tillgång till tidigare. Användningen av VR kan därför fungera som ett komplement till de befintliga icke-farmakologiska behandlingarna av personer med demenssjukdom på vård- och omsorgsboende.

Projektmål

Att bidra med innovativ interventionsforskning om icke-farmakologiskt behandlingsalternativ i vård och omsorg av personer med demenssjukdom.