Text

Välfärdsforskning

Behovsbedömningar och insatser för äldre vuxna i Sverige – en jämförande studie med Sydkorea och Japan

Eftersom sociala problem globaliseras är det viktigt att ta del av globala lösningar genom att studera likheter och skillnader vad gäller värdesystem, handlingsutrymme och hur insatser ska göras genom behovsbedömning för utsatta personer.

Start

2013-01-01

Huvudfinansiering

STINT, MDH

Medfinansiering

Oita University, Japan; Daegu University, South Korea

Forskargrupp

Projektansvarig vid MDH

Universitetslektor

Els-Marie Anbäcken

+4616153478

els-marie.anbacken@mdh.se

Studien syftar till att öka kunskapen om bedömningsprocedurer och användandet av dokumentations-system i socialt arbete med utsatta barn och äldre vuxna i behov av insatser. Detta görs genom analys av likheter och skillnader i procedurer, bedömningar och föreslagna insatser vid identiska fall formulerade av professionella i Sverige, Syd-Korea och Japan. Särskilt fokuseras handlingsutrymmet hos de professionella som bedömer och beslutar om insatser. Studien ska även klargöra vad som underlättar respektive hindrar kvalitetssäkring i behovsbedömning från ett rättighetsperspektiv samt om barnet och den äldre personen tar del i bedömningsprocessen.

Att bedöma risker och behov och besluta om insatser för barn och äldre är centrala uppgifter i socialt arbete. Idag är New Public Management en gemensam global influens medan välfärdsmodeller skiljer sig åt, vilket motiverar en unik jämförande studie av tre länder, Sverige, Syd-Korea och Japan, där jämförande välfärdsstudier inte begränsas till den anglosaxiska världen. De tre länderna brottas med ökningen av andelen äldre parallellt med minskningen av andelen barn i befolkningen. Detta har en direkt påverkan på beslut om insatser inom socialt arbete som ställs i relation till familjen, kommunen, icke-vinstdrivande liksom vinstdrivande samt civila organisationer.

En multi-metod design ska appliceras med kvantitativa och kvalitativa tekniker. Data ska samlas genom vignetter, fokus grupper, intervjuer och dokument. En tvärkulturell forskningsmetod som betonar den täta kommunikationen i det empiriska arbetet och i analysen för att minimera risken att kulturalisera i tvärkulturella studier ska användas. Varje forskningsgrupp i de tre länderna finansierar sin del.