Mälardalen university logotype print

Text

Datum 2021-09-08
Artikeltyp Aktuellt

Digitala nomader utmanar våra normer kring arbetslivet

Med digitaliseringens framväxt kan hela världen bli till ett kontor så länge det finns en stabil internetuppkoppling. Forskare vid Mälardalens högskola undersöker vilken betydelse digitala nomader har för förändrade och framtida arbetsförhållanden.

Digitala nomader, det vill säga personer som skapat sig en geografisk frihet och flexibilitet med hjälp av digitala hjälpmedel och lever därefter, är en växande grupp på arbetsmarknaden. Med digitaliseringens framväxt kan hela världen bli till ett kontor så länge det finns en stabil internetuppkoppling. Caroline Ingvarsson, universitetsadjunkt vid MDH, forskar kring digitala nomader och deras betydelse för framtida arbetsförhållanden.

Även om digitala nomader har ett mer extremt sätt att arbeta och leva på, påverkar deras livsstilsval de normer och föreställningar som finns kring modernt arbetsliv och vad det innebär att ”gå till jobbet”. Caroline Ingvarsson, som själv levt som digital nomad under sex månader, har genomfört en intervjustudie med digitala nomader. Hon menar att digitaliseringen och dess medföljande verktyg ger oss möjligheter att nå ett modernare och friare arbetsliv.

En växande grupp på arbetsmarknaden

- Fokus i min forskning är förändrade och framtida arbetsförhållanden och vilken betydelse den fysiska arbetsplatsen har för hur vi förstår vårt arbete och den teknologi vi arbetar med. Digitala nomader är en växande grupp på arbetsmarknaden och vi behöver förstå hur dessa individer arbetar, precis som vi har vunnit mycket kunskap på att förstå hur det är att arbeta i fabrik, på kontor, som projektledare och så vidare, säger hon.

Fenomenet med digitala nomader har vuxit fram successivt under de senaste tio åren, även om rörelsen till viss del stoppat upp under 2020 och 2021, på grund av lockdowns och försvårade möjligheter att resa till följd av Corona.

- Men de tendenser vi ändå ser är att digitala nomader är en växande grupp människor på arbetsmarknaden. Dessa människor har ofta universitetsexamen, är i sena 20- och 30-årsåldern med etablerade karriärer, men väljer att bryta upp från sina liv för att hitta en annan typ av utmaningar, säger Caroline Ingvarsson.

Digitalisering möjliggör distansarbete

Digitaliseringen är en förutsättning för att den digitala nomadiska livsstilen ska vara möjlig. Att kunna arbeta på distans på det sättet som digitala nomader gör går inte om det inte finns internet, datorer och en arbetssituation som tillåter att samarbete sker helt på distans.

På så vis påverkar de digitala nomadernas livsstilsval de normer och föreställningar som finns kring arbetsliv och jobb. Ett tydligt exempel är distansarbete och hemmakontor som den gängse arbetsformen för många under Corona-pandemin. Men Caroline Ingvarsson menar att även arbetslivet post-covid kommer att präglas av ett ökat intresse för distansarbete.

- Med Corona har vi tagit oss över en ganska stor tröskel. Det har blivit enklare och mer accepterat att delta i arbetsdagen utan att vara på plats fysiskt på exempelvis ett kontor. För många har det senaste året blivit ett bevis på att det går både att arbeta och leda på distans, säger hon.

Förskjutningar i normer gällande arbetslivet

I ett större perspektiv är den moderna anställningen med reglerade dagar och lön inte så självklar, då den växte fram ur industrialiseringen där människor började arbeta för lön, oftast för någon annan och som en kugge i ett större maskineri. Dessa föreställningar om vad arbete och arbetsliv är börjar nu förskjutas.

- Dels handlar det om en förskjutning i vad man tycker är ett rimligt sätt att arbeta, dels handlar det om vilken måluppfyllnad man ser att jobbet ska ge. Digitala nomader har valt att byta karriär för att kunna ha ett mer balanserat arbetsliv och för att få en större frihet att själva styra sitt jobb. De väljer aktivt bort ett klassiskt högpresterande karriärsliv till förmån för att utveckla sig själv och sina förmågor och arbeta med frågor man känner passion för, säger Caroline Ingvarsson.

Dessa förskjutningar blir synliga även i det mer traditionella arbetslivet, menar Caroline Ingvarsson.

- Om fem år kommer vi se många små förskjutningar i normer gällande arbetslivet, som att vi till exempel börjar förändra vår inställning till vad som är bra arbetsplats, både fysiskt och socialt. Fler ger också uttryck för att man vill ha möjlighet att bestämma mer över sitt eget arbete, jobba för mindre bolag där det finns större möjligheter till inflytande, styra över sin egen tid och även över innehållet i sin yrkesroll, fortsätter Caroline Ingvarsson.

Stora förändringar i ledarskap och chefskap

För ledare och chefer kommer dessa normförskjutningar att innebära stora förändringar.

- Chefer och ledare kommer att, i ännu högre utsträckning än tidigare, behöva ställa sig frågor som ”Hur är jag en bra chef över medarbetare som jag träffar väldigt sällan?” och ”Genom vilka kanaler kan vi upprätthålla vilken kommunikation?” säger Caroline Ingvarsson.

Arbetslivet tenderar även att bli mer transient, menar Caroline Ingvarsson, där fler arbetar på uppdrag snarare än via en anställning.

- Vi ser att fler organisationer börjar se hur man kan jobba med mer mobila organisationer där kortare uppdrag, färre anställda och flera olika anställningsformer blir det nya. Detta ställer stora krav på hur man som chef leder team som består av medarbetare som jobbar på kortare eller längre uppdrag, där man inte träffas fysiskt och där organisationen är mer dynamisk, säger hon.

Hur bygger man en platsoberoende organisationskultur?

I förlängningen väcker denna förskjutning av normer också viktiga frågor kring hur vi behöver förändra vår uppfattning om vad organisationskultur är och hur vi bygger den.

- Det arbete som läggs ner på att bygga och upprätthålla det som vi kallar för en organisationskultur, görs främst fysiskt på plats. Hur ska man bygga vi-känsla när medarbetarna ses väldigt sällan? Hur ska vi förmedla visioner, värden och kärnfrågor för ett företag när dessa inte kan delas på plats?

Nu hoppas Caroline Ingvarsson kunna utvidga sin studie om digitala nomader till att även inkludera organisationer vars medarbetare i allt högre utsträckning består av anställda som jobbar på distans på uppdrag, även i organisationers kärnverksamhet.

- Jag kommer studera frågor som hur man bygger och behåller en stark organisationskultur när människor inte längre samlas och hur det avspeglar sig om vi även efter Corona kommer inkludera distansen i organisationskulturen. Det är ju något som går förlorat när man enbart möts via datorn, och här intresserar jag mig för frågor som exempelvis om hur man bygger lojalitet med de man aldrig möter? avslutar Caroline Ingvarsson.


Globala mål för hållbarhet

MDH bedriver forskning inom samtliga av FN:s globala mål för hållbarhet. Detta projekt har en tydlig koppling till mål nummer 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt​.

Så arbetar MDH för att uppnå hållbarhet Länk till annan webbplats.

Kontaktinformation


Eskilstunas nya vetenskapsfestival
ska göra fler nyfikna på högre studier

Den 9–11 september 2021 går Eskilstunas nya vetenskapsfestival Kunskapsfesten av stapeln. Festivalen arrangeras av Eskilstuna kommun och MDH tillsammans med Sparbanken Rekarne som huvudpartner.

Festivalen syftar till att sänka trösklar till högre utbildning och samtidigt skapa en högre tilltro till forskning och framtid.

Mer information och fullständigt program på kunskapsfesten.se Länk till annan webbplats.

Till toppen