Mälardalen university logotype print

Text

Datum 2021-11-24
Artikeltyp Aktuellt

Sverigeunikt projekt som kombinerar solceller och odling ökar skörden

På Kärrbo Prästgård utanför Västerås har ett agrivoltaiskt forskningsprojekt pågått sedan början av året, där man kombinerar solceller med odling på jordbruksmark.

På Kärrbo Prästgård utanför Västerås har ett agrivoltaiskt forskningsprojekt pågått sedan början av året, där man kombinerar solceller med odling på jordbruksmark.

På Kärrbo Prästgård utanför Västerås har ett agrivoltaiskt forskningsprojekt pågått sedan början av året, där man kombinerar solceller med odling på jordbruksmark. Nu kan våra forskare avslöja de första lovande resultaten, med exempelvis ökad skörd vid torrare väderlek, och efterlyser samtidigt en nationell strategi för solcellsparker och solenergi i Sverige.

Bengt Stridh är universitetslektor och forskare på Mälardalens högskola (MDH). Han är, tillsammans med kollegan och projektledaren Pietro Campana, en av drivkrafterna bakom det agrivoltaiska forskningsprojekt som pågår på jordbruksmarkerna på Kärrbo Prästgård, utanför Västerås. I projektet undersöker forskarna effekterna av att använda solcellssystem för att kombinera elproduktion och jordbruksverksamhet på samma markyta.

– Under året har vi kunnat ta in och analysera tre skördar av vall från provrutor på marken. Storleken på skördarna har påverkats av olika väderlekar, men vi har bland annat kunnat konstatera att vid torrare väderlek blev skörden i våra provrutor större än i referensytan, säger Bengt Stridh.

Efterlyser en nationell strategi

Intresset för projektet har varit stort från jordbrukare, solcellsinstallatörer och media. Med det stora intresset och de lovande resultaten i ryggen efterlyser nu Bengt Stridh en nationell strategi för solenergi och solcellsparker.

– En kritisk fråga är vilken mark som kan utnyttjas för solcellsparker. Om man tittar på markanvändningen i Sverige så ligger jordbruksmark bra till. Där blir det billigast att bygga solcellsparker och man får inte problem med skuggning. I Sverige har vi 63 procent skog, 9 procent inlandsvatten och 7 procent öppen myrmark som alla är olämpliga marker. Slutsatsen blir att de lämpligaste ytorna med någorlunda storlek är jordbruksmark, som utgör 7 procent av Sveriges yta.

– Idag är Miljöbalken och dess värdering av olika samhällsintressen ett hinder för en utbyggnad av solcellsparker på jordbruksmark. Livsmedelsproduktion ställs mot solelproduktion och då vinner nästan alltid livsmedelsproduktionen. Med tanke på det stora framtida elbehovet bör även produktionen av solel börja betraktas som ett väsentligt samhällsintresse. Särskilt som jordbruk och solceller kan samsas på samma mark, säger Bengt Stridh.

Genererar mer el än Sveriges behov

Instrålad solenergi mot jordens landyta är ungefär 1000 gånger högre än världens energianvändning, enligt Bengt. Enligt en teoretisk beräkning som han gjort skulle solcellsparker på jordbruksmark ensamt generera mer el än Sveriges årliga behov, med enbart små effekter på jordbruket.

– Även om vi bara skulle använda mindre än en tiondel av vår jordbruksmark till agrivoltaiska system skulle det ge en hög andel solel i Sveriges elmix, konstaterar Bengt Stridh.

Globala mål för hållbarhet

MDH bedriver forskning inom samtliga av FN:s globala mål för hållbarhet. Den här forskningen knyter an till mål nummer 2 - Utrota hunger, mål nummer 6 - Vatten och sanitet, mål nummer 7 - Hållbar energi, och mål nummer 13 - Bekämpa klimatförändringar.

 

FN:s globala mål

MDH bedriver verksamhet som svarar upp mot samtliga av FN:s globala mål för hållbarhet.

MDH forskar inom samtliga av FN:s globala mål

Kontaktinformation

Till toppen