Möt Emre Yildiz: Han utmanar etablerade sanningar

Emre Yildiz

Efter att ha doktorerat vid Handelshögskolan i Stockholm tilldelades Emre Yildiz Handelsbankens pris Wallander Scholarship 2014. Han gjorde sin postdok vid Uppsala universitet och undervisar sedan dess i International Business på Mälardalens Högskola parallellt med sin forskning.

Han har tilldelats utmärkelsen Best Reviewer Awards Academy of International Business fyra gånger och av Academy of Management tre gånger.

Han tilldelades även Best Reviewer Award av Journal of World Business och The Developmental Reviewer of the Year Award av Academy of Management Review, en av affärsvärldens mest framstående tidningar.

I grunden handlar hans forskning om hur sociala aktörer växer och utvecklas i dynamiska och komplexa situationer, vare sig aktören består av en grupp, individ, ett företag eller något annat.

Men mest av allt vill han utmana det vedertagna. För Emre Yildiz gick vägen till forskarlivet via examen i ekonomi och internationellt företagande till kurser i socialpsykologi, sedan han insett betydelsen av kulturella skillnader för företag som satsade internationellt.

– Jag kombinerar olika typer av teorier. Dels stramt strukturella, dels mjukare som styrs av känslor, människor och värderingar. Ser jag till exempel dig som ”oss”, du och jag tillsammans, eller som någon utifrån? Den typen av uppfattningar formas horisontellt, medan status är ett vertikalt tillstånd. Det intressanta uppstår när vi kombinerar de två istället för att studera var och en för sig, förklarar han.

Inte minst i en komplex värld, där överflödet av information innebär att vi ständigt behöver lära nytt.

Och Emre Yildiz har många järn i elden. Bland annat har han undersökt Absorptive Capacity, individers förmåga att ta till sig och använda kunskap i en grupp, vilket allmänt betraktas som en avgörande faktor för att lyckas i dynamiska och kunskapsintensiva miljöer. Ett annat projekt handlar om hur digitaliseringen påverkar innovationsförmågan i svenska företag och deras tillväxt internationellt. Men Yildiz har också fått flera tunga utmärkelser för sin roll som granskare åt vetenskapliga tidskrifter.

– Det som triggar mig är att hitta sådant som sticker ut, en anomali, och sedan ifrågasätta och kombinera med tidigare visdom. Utvecklingen skapar hela tiden nya pussel där vi måste kliva utanför komfortzonen för att undersöka bitarna, konstaterar Yildiz.

Han nämner ”erfarenhet” som exempel; ett begrepp som oftast innebär att vi tar bättre beslut. Men är erfarenhet alltid bra? Kan den rent av begränsa individens förståelse, om erfarenheten lett till en låst uppfattning?

Du refererar bland annat till the Coleman Boat.*

– Precis, och det här är viktigt. Grupper består av en samling individer, men att förstå dem är inte detsamma som att förstå gruppen. Att anställa en smart och kreativ person leder inte automatiskt till att hela organisationen blir smartare. Utmaningen är att förstå hur man får kollektiva enheter att agera som man önskar, eftersom allt beror på hur medlemmarna samspelar i situationen.

Vem har störst nytta av din forskning?

– Jag skulle förstås säga individer, anställda och beslutsfattare. Tillämpad forskning är att hålla upp en spegel och berätta vad jag ser. Värdet i att undersöka alla nivåer är att jag kan visa skogen och träden på en och samma gång. Framförallt större internationella företag har nytta av det här, eftersom de är komplexa och inte vet vad som pågår i filialerna runt om i världen. Genom forskningen får de ett riktmärke som visar var de står jämfört med normen.

Har du samarbetat med företag eller offentliga organisationer så här långt?

– Inte än, men det händer att vi gör undersökningar på dem vilket förstås är en form av samarbete. Min drivkraft är nyfikenhet, och är bara frågan tillräckligt intressant kan jag gå loss helt på att hitta svaret.

Parallellt med forskningen undervisar Emre Yildiz i International Business på kandidat- och magisternivå, och inom en snar framtid hoppas han även utbilda forskarstudenter.

Vilket råd vill du ge den som vill forska?

– Du måste vara smart, nyfiken och extremt ambitiös. Är två av de egenskaperna på plats är det bara att köra. Därefter är bästa tipset att inte följa sin första tanke utan forska på nästa. Ibland kan intuitionen och den första tanken verka sannolik, men vi kan ändå inte nöja oss med en uppfattning som ”jorden är platt”. Bara med kritiskt tänkande, hårt arbete och nyfikenhet kan vi komma runt det som verkar rätt vid första anblicken, avslöja de korrekta insikterna om fenomen omkring oss och ta vetenskapen framåt.

Vilka trender ser du?

– Förutom digitaliseringen; en social trend där vi ser saker ur ett större perspektiv och gamla kategorier luckras upp. Ta Skatteverket som alltid har delat in människor i kvinna eller man; det är inte lika enkelt längre. Dessutom finns allt vi behöver i mobilen. Det gör att gränserna för hur företag ser ut blir alltmer flytande, samtidigt som unga har en helt ny syn på makt och hierarkier. I dag ifrågasätter man ledare och institutioner och funderar på vad som behövs för att utvecklas. I grunden handlar det om att anpassa sig och leva ett bra liv, där en styrka är att vara flexibel.

Vad gör du när du inte jobbar?

– Just nu har jag inte så mycket tid över, vi har en nyfödd därhemma, men jag läser mycket utanför ämnesområdet. Dessutom älskar vi naturen, både jag och min hustru. Jag har inte testat att vinterbada än, men det finns på min bucket list.

Till sist, vad är bäst med livet som forskare?

– Att jag håller på med min hobby och får betalt för det.

* En visuell representation av en sociologisk teori som kan användas för att förklara hur saker på makronivå påverkar saker på mikronivå, och hur makronivån samtidigt består av småskaliga händelser och aktiviteter.