Text

Datum 2021-01-31
Artikeltyp Aktuellt

Mänsklig hand, robotklo eller bläckfiskarm?

Denna artikel skrevs innan vårt officiella namnbyte den 1 januari 2022 från Mälardalens högskola (MDH) till Mälardalens universitet (MDU).

Robotar är snabba och duktiga på mycket, men när det kommer till fingerfärdighet är människor ofta bättre. I enkla fall kan robotar mäta sig med människor. Men kan samma robothand plocka både en mogen tomat och en säck potatis?

Elaine Åstrand, forskare och koordinator på robotikprogrammet vid MDH, ger en bild av svårigheten för en robot att gripa tag i saker.

− Den mänskliga handen är oerhört komplex. Det är inget man tänker på till vardags, men den är full av sensorer, stötdämpare och oerhört effektiva aktuatorer, alltså muskler, som klarar allt från finkänsel när vi tar i en mogen tomat, till hårda tag när vi lyfter en säck potatis. Att få in allt detta i en mekanisk hand eller protes är inte lätt, säger Elaine Åstrand.

Som allt inom teknik och intelligens så handlar det om att minimera problem. Så långt har industrin inte haft behov av en robothand med mänskliga egenskaper, men nu börjar behovet komma i andra branscher och områden, som inom sjukvården och i hemmet.

− Vår tillvaro är konstruerad efter människan och därför finns stora fördelar med en robothand som liknar den mänskliga. De flesta robothänder som finns idag saknar en återkoppling av det du greppar, alltså känsel. De är grippers, ungefär som mekaniska klor, som i stort sett bara klämmer. Även om det går kan det faktiskt vara svårare att greppa något utan känsel. Prova bara att greppa saker med en avdomnad hand eller arm, säger Elaine Åstrand.

Det finns många innovativa lösningar för att kringgå de komplexa delarna i handen, så som känsel. Vissa grippers sluter sig automatiskt kring objektet utan att veta hur det ser ut. Några är som en ballong som blåses upp och några fungerar som bläckfiskarmar. Dock är det inte så enkelt som att bara lägga till olika sensorer för att härma känsel.

− Förutom att handen har känsel har den dessutom en typ av inbyggd intelligens. Reflexer och muskelminnen spelar stor roll för våra händer. För att sedan uppnå fingerfärdighet krävs intelligens och träning. AI och maskininlärning har gjort stora framsteg generellt också inom detta område, säger Elaine Åstrand.

På MDH utvecklas en gripper som klarar att greppa olika typer av objekt av sig själv.

− Grippern är världsunik och har tagits fram av våra robotikstudenter. Målet är att tekniken ska gå att överföra till en robothand med funktionalitet som liknar människans utan att vara lika komplex. Det är en utmaning och som innovatör och konstruktör måste man ha bred kompetens, precis som våra robotikstudenter verkligen visar prov på här, säger Elaine Åstrand.


Vill du också vara med att utveckla framtidens robothänder och intelligenta proteser?

Sök till civilingenjörsprogrammet i robotik.


Civilingenjörsprogrammet i robotik

Läs mer