Text

Datum 2021-12-01
Artikeltyp Aktuellt

Vad händer när våra sätt att mötas förändras?

Denna artikel skrevs innan vårt officiella namnbyte den 1 januari 2022 från Mälardalens högskola (MDH) till Mälardalens universitet (MDU).

I ett nytt projekt studerar forskare vid MDH hur möten förändras i en värld som i allt högre grad påverkas av digital teknik.

Vissa fenomen är så vanliga att vi inte märker dem. Vi tar dem för givna – tills de förändras. Mötet är ett sådant fenomen. I ett nytt projekt studerar forskare vid Mälardalens högskola (MDH) hur möten förändras i en värld som i allt högre grad påverkas av digital teknik.

- Förändrade mötesrutiner får konsekvenser, både för arbetsplatsen och för samhället som helhet, eftersom möten är centrala för demokratins utövande. I möten samlas människor med olika bakgrund för att föra en dialog, förhandla, komma överens och sätta handlingsbanor. Möten är därför ett grundläggande inslag i organisering, säger Lucia Crevani, professor i företagsekonomi.

Tittar närmare på hur möten förändras

I projektet ”Möten och gemenskap i den post-digitala eran” kommer Lucia Crevani och hennes forskarkollegor att titta närmare på hur möten förändras, från fysiska till digitala och hybrida, för att se vilka konsekvenser det ger på lång sikt.

- Vi har än så länge ställt om våra möten till digitala eller hybrida varianter utan att riktigt veta vad vi gör. Vi erbjuds teknik och vi använder den utan att reflektera så mycket över det. Tekniken har gått framåt och vi har nu bättre kvalitet på bild och ljud och andra bra funktioner, men vi vet fortfarande inte vad är det som ändras i själva mötet mellan människor när vi inte är i samma rum. Vi vet inte heller vad vi behöver från tekniken för att kunna stödja goda möten, säger Lucia Crevani.

Upprätthålla gemenskap

Lucia Crevani menar att möten och att mötas är ett sätt att upprätthålla en gemenskap och i förlängningen, ett demokratiskt samhälle (där alternativet är konflikt, våld och misstro). Om demokrati är drömmen så är möten ”verktygen” för att nå dit. Där vi befinner oss nu, i en övergång till alltmer digitala och hybrida mötesformer, är det därför viktigt att ha med detta i åtanke.

- Annars finns det en risk att utvecklingen drivs av teknisk optimism och att viktiga dimensioner av etablerade mötesrutiner går förlorade. Något som på sikt kan utgöra ett hot mot hur vi löser frågor gemensamt, säger Lucia Crevani.

Hur kommer forskningen gå till?

- Vi kommer att följa personer som deltar i olika slags möten under ett antal dagar för att kunna dokumentera och diskutera med dem på vilket sätt de deltar i möten, vad de gör och vad dessa möten gör med känslan av gemenskap, säger Lucia Crevani.

- Detta är ett sätt att komma nära det fenomen vi vill skapa kunskap om och att ”komma in” i fenomenet på samma sätt som de som deltar i det gör, för att kunna förstå det utifrån deras erfarenheter och förståelse, fortsätter Lucia.

Varför är forskning om förändrade mötesvanor viktig?

- Om våra sätt att mötas ändras, kan det i sin tur ändra hur vi skapar gemenskap och i slutänden också påverka hur demokrati i samhället kan upprätthållas. Vår forskning handlar därför om en fråga som är större än en enskild organisation, utan det är av intresse för samhället i stort.


Forskningsprojektet ”Möten och gemenskap i den post-digitala eran: Förstå strukturen i organisering och hur den förändras” finansieras genom medel på 4,5 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond.

 

FN:s globala mål för hållbarhet

Forskningen knyter an till FN:s globala mål för hållbarhet, och då särskilt till mål nummer 16, Fredliga och inkluderande samhällen och mål nummer 17, Genomförande och partnerskap.

Kontaktinformation

Läs fler pressmeddelanden i vårt artikelarkiv

Fler relaterade artiklar
Till toppen