Mälardalen university logotype print

Text

Datum 2021-08-02
Artikeltyp Reportage

Möt Ulf R Andersson: Spelar man fotboll vill man gärna ge passningen som leder till mål

Ulf R Andersson

Han doktorerade på Uppsala universitet 1997. I dag är han en av forskarvärldens mest publicerade inom fältet, och den elfte mest inflytelserika forskaren enligt en studie publicerad i Journal of International Business Studies.

Han är redaktör på Journal of World Business, professor i företagsekonomi med inriktning mot marknadsföring vid MDH och adjungerad professor vid BI Norwegian Business School i Oslo. Våren 2021 valdes han in som Fellow i European International Business Academy.

Parallellt med sin forskning undervisar Ulf Andersson på programmen International Business Management och International Marketing.

Han har citerats fler än 2 850 gånger, har en meritlista svår att överblicka och är en av dem som beslutar vad som publiceras i Journal of World Business.

Men egentligen halkade Ulf Andersson in i forskningen på ett bananskal.

Ursprungsplanen var att skriva examensuppsatsen om ett eget konsultarbete för en bank i Dalarna, där en kurskompis tidigare jobbat. Banken hade också hyrt in en extern konsult, som dock inte var särskilt intresserad av att de båda nykläckta ekonomerna skulle delta, och hela idén sköts i sank under uppstartsmötet.

– Som tur var hörde en annan forskare av sig och frågade om vi kunde undersöka olika kategorier anställdas inflytande över kort- och långsiktiga beslut i olika företag, berättar han.

Andersson fascinerades av att se resultaten göra nytta i arbetslivet, och på den vägen är det. I dag forskar han på relationen mellan moder- och dotterbolag i multinationella koncerner, och hör till världens mest inflytelserika inom fältet.

– Jag tittar på hur dotterbolagen utvecklas och beter sig lokalt, och vilka konsekvenser det får för deras position i koncernen, berättar han.

De flesta teorier utgår från att dotterbolag är underordnat moderbolaget, som i sin tur har tydliga idéer om vad dotterbolaget bör göra. Ulf Anderssons forskning visar dock att dotterbolagens aktiviteter kan vara nog så svåra för huvudkontoret att förstå och sätta sig in i.

– Dotterbolagen kan betydligt mer än vad moderbolaget förstår. I själva verket kan de bli ledande inom en viss teknologi i koncernen, om bara moderbolaget ger dem fria händer. Under pandemin såg vi till exempel ett dotterbolag gå in och hjälpa en annan division inom samma multinationella bolag, vilket medförde att bolaget kunde öka produktionen av respiratorer. Tack vare stödet skeppades fler respiratorer både till moderbolaget i USA och andra parter som behövde, berättar han.

Hur mycket handlar om tillit och relationer?

– Mycket, både internt och externt. Det finns vissa faktorer som påverkar dotterbolagets utveckling, men hur moderbolagets ser på dem har stor betydelse. De som utvecklas mest har moderbolag som litar på att de kan hantera uppdykande situationer på egen hand. Där dotterbolaget får vara mer än en förlängd arm av dem själva.

Pandemin blottlade också nya typer av problem, där moderbolag med fristående leverantörer snabbt blev varse att de behövde återta sin kompetens och göra mer på egen hand. Något Andersson med kollegor hade förutspått länge.

– Några av mina kollegor på Irland hade följt ett bolag under 17 år; nu såg vi det hända i praktiken. Det fanns en koppling mellan dotterbolaget och oss som visade att problemen kunde lösas på olika sätt.

Och där de senaste decennierna präglats av offshoring vill man nu stärka koncernens motståndskraft med ett större ägande. Den som då har ett dotterbolag utomlands – med förmåga om de bara får chansen – kan säkra hela flödeskedjan, berättar Ulf Andersson.

Något konkret samarbete med företag och myndigheter har han inte, det är inte riktigt vetenskapligt korrekt och ligger inom affärsbiten, men insikterna används redan av etablerade konsulter.

– Min egen drivkraft är att dela kunskapen med studenterna. Spelar man fotboll vill man gärna ge passningen som leder till mål, och att omvandla verkligheten till teorier som används när studenterna kommer ut på företagen är en enorm tillfredsställelse, konstaterar han.

Själv hade Ulf Andersson gärna blivit lärare om inte forskningen tagit fart, och i dagsläget undervisar han på magister- och doktorandnivå i kurserna internationellt företagande och internationell strategi. När han inte forskar eller går igenom inskickat material för vidare granskning till Journal of World Business.

Beskriv en vanlig arbetsvecka!

– Den är enormt omväxlande och styrs ofta av deadlines och konferenser. Är det mycket papper till Journal of World Business blir det mycket granskande, andra veckor har doktoranderna fullt upp eller jag behöver lägga tid på min egen forskning. Men just det är också en fascinerande del av forskarlivet. Ibland går det veckor när jag går till kontoret varje dag, andra veckor far jag runt halva Europa.

Vad är svårast med att forska?

– I perioder kan det vara svårt att hålla motivationen uppe, och för att lyckas krävs ett brinnande intresse. Det är otroligt kul att komma ut, lära sig och läsa andras verk, men det är definitivt inget åtta-till-fem-jobb utan transpiration mer än inspiration. Att forska är en livsstil, och vore det inte så kul skulle man aldrig lägga den här tiden.

Vad gör du en ledig dag?

– Är med familjen eller fiskar, säger Ulf Andersson. Jag har fiskat i hela mitt liv och en stor del av intresset är att binda flugor och hålla på med utrustningen. Mest blir det öring, röding eller harr – och abborrfiske som är väldigt kul. Det svåraste är att komma iväg så ofta jag vill, men då känner jag mig också riktigt ledig. Inte minst norr om polcirkeln där det oftast saknas täckning för mobilen.

Kontaktinformation

Till toppen