Text

Datum 2021-04-29
Artikeltyp Aktuellt

Så kan arbetsplatsen användas för att skapa god hälsa

ensam kvinna

Enligt MDH:s forskare behöver vi sätta människans mående i centrum och att erbjuda fler miljöer att jobba i, uppmuntra till promenadmöten och ändra normer kring var det är acceptabelt att arbeta, till exempel att spendera en halv dag i en park eller i skogen istället för på kontoret.

I dag arbetar cirka 60 procent av all arbetskraft på kontor: en miljö som ofta präglas av låg fysisk aktivitet. Många arbetsgivare uppmuntrar sina anställda att röra på sig genom att erbjuda friskvårdsbidrag, men det är en förmån som ofta nyttjas av dem som redan har en aktiv livsstil på sin fritid, som ett sätt att få rabatt på sitt gymkort. Forskare vid MDH undersöker hur man istället kan använda själva arbetsplatsen som en arena för att skapa god hälsa.

Livsstilsrelaterade sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom, typ 2-diabetes och vissa typer av cancer är några av vår tids stora samhällsutmaningar. Nu arbetar forskarna, i projektet SOFCO, Koncept för framtidens hållbara kontor, med att undersöka hur en hållbar livsstil som främjar god hälsa hos både människor och för planeten kan uppmuntras på arbetsplatsen.
Eftersom heltidsanställda spenderar stor andel av sin vakna tid på jobbet och återkommer till samma plats, skulle arbetsplatsen kunna användas som en arena för hälsofrämjande insatser i mycket större utsträckning än vad som sker idag, säger Katarina Bälter, professor i folkhälsovetenskap vid MDH. Det gäller även i pandemitider där vi får räkna hemmet som en form av arbetsplats.

Katarina Bälter menar att det är de som rör sig minst som tjänar mest på att får in rörelse i vardagen.
Det kan vara i form av promenader eller att cykla. Ett sätt att få in vardagsrörelse är att ha promenadmöten eller passa på att gå samtidigt som man pratar i telefon.

 

Nya tider påverkar
kontorets utformning

Digitaliseringen har fört med sig att vi kan arbeta oavsett tid och rum och ofta i gränsöverskridande samarbetsprojekt och nätverk. Gränserna mellan arbete och privatliv har suddats ut. Det nya sättet att arbeta har påverkat kontorens utformning, med så kallade aktivitetsbaserade flexkontor som exempel.
Den här typen av nya kontor och sätt att arbeta, även kallade New Ways of Working, sägs främja miljömässig och ekonomisk hållbarhet, eftersom det optimerar användningen av kontorslokaler. Även om forskningen visar att aktivitetsbaserade flexkontor har lyckats minska kontorsutrymmen för företag, återstår det en del arbete för att skapa goda förutsättningar för ett hälsosamt arbetsliv och en hållbar livsstil där anställda mår bra. Vi behöver sätta människans mående i centrum och att erbjuda tex utomhusmiljöer att jobba i, uppmuntra till promenadmöten, ändra normer kring var det är acceptabelt att arbeta (tex spendera en halv dag i en park eller i skogen istället för på kontoret) kan vi bidra till social hållbarhet genom god hälsa och välmående, , säger Katarina Bälter.

Ledarskap viktig
faktor för förändring

Enligt Katarina Bälter styrs vi idag mycket av normer.
Om normen är att man ska sitta vid sitt skrivbord hela dagen så kan det kännas konstigt att istället ta en promenad samtidigt som man funderar över en arbetsuppgift och sedan sätta sig i en park för att läsa en rapport. Det gäller att det nya beteendet är accepterat av chefen och därför är ledarskapet viktigt för att skapa förändring.

Forskningsprojektet är ännu i sin linda och efter sommaren kommer fler resultat att finnas tillgängliga. Gruppen har dock gjort en sammanställning av vetenskapliga studier som handlar om att förbättra kontorspersonalens matvanor. Sammanställningen visar att insatser som utbildning, förändringar i arbetsmiljö och typ av mat som erbjuds i anslutning till arbetsplatsen påverkar de anställdas hälsa i positiv riktning. Arbetsplatsen är med andra ord en outnyttjad arena för det hälsofrämjande arbetet!

 

Hälsa och välbefinnande

MDH har forskning som knytar an till samtliga av FN:s globala mål för hållbarhet. Det här forskningsområdet är särskilt relevant för mål nummer 3, om hälsa och välbefinnande.


Arbetslivskonferens

Katarina Bälter kommer att presentera sin forskning i samband med arbetslivskonferensen FALF (Forum för arbetslivsforskning) 2021 under 14-16 juni.

Mer information om arbetslivskonferens FALF 2021.länk till annan webbplats

 

Forskning inom FN:s globala mål

Världens ledare har förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå tre fantastiska saker till år 2030: att avskaffa extrem fattigdom, att minska ojämlikheter och orättvisor i världen och att lösa klimatkrisen.

MDH forskar inom samtliga av FN:s globala mål

Kontaktinformation

Professor i folkhälsovetenskap

Katarina Bälter

021-15 17 53

katarina.balter@mdh.se

Denna artikel är en del av en artikelserie om hur MDH forskar inom samtliga av FN:s globala mål.

Läs fler artiklar i denna serie
Till toppen