Forskare: ”Ta hand om din psykiska hälsa på samma sätt som din fysiska”

Hälften av Sveriges befolkning kommer någon gång under livet att drabbas av psykisk ohälsa och Världshälsoorganisationen (WHO) räknar med att det kommer att stå för den största sjukdomsbördan i världen år 2030.
– Det är viktigt att vi lär oss att ta hand om vår psykiska hälsa, på samma sätt som vi värnar om den fysiska hälsan, säger Lena Wiklund Gustin, professor i vårdvetenskap vid MDH, som forskar i ämnet.

I media påtalas ofta att den psykiska ohälsan ökar. Samtidigt som dessa uttalanden ibland ifrågasätts, anser Lena Wiklund Gustin att det speglar en verklighet där människor – oavsett om de får en psykiatrisk diagnos och behandling eller ej – mår dåligt psykiskt. Därför är det viktigt att våga prata om psykisk ohälsa och utveckla kunskap om vad vi kan göra för att förebygga den. Hon anser därför att vi inte bara behöver utveckla omvårdnaden i samband med komplexa omvårdnadsbehov, utan också kunskapen om ”psykisk egenvård”.
– Med psykisk ohälsa menar jag inte bara psykiatriska diagnoser, utan också när vi på olika sätt får ”ont i själen”, när vi kämpar med livets utmaningar. Ur ett vårdvetenskapligt perspektiv handlar hälsa bland annat om att uppleva livet som meningsfullt, som något vi värderar. Ibland sviktar vår förmåga, eller tilltron till vår förmåga, att göra det. Anledningarna kan vara många och vara såväl fysiska som psykiska, men också relaterade till socioekonomiska och kulturella faktorer. Vi upplever oss själva som otillräckliga, och fastnar lätt i onda cirklar där vi i högre grad uppmärksammar våra svagheter än våra styrkor.

Bryta onda cirkeln

Vid situationer där en känsla av ofullständighet uppkommer, är det enligt Lena Wiklund Gustin viktigt att bryta den onda cirkeln och mycket går att göra själv, eller i samtal med andra.
– För det första behöver vi kunskap om hur vår hjärna fungerar. Att vi ofta uppmärksammar negativa aspekter i livet är naturligt eftersom vår hjärna inte riktigt är anpassad för vårt moderna liv. De äldre delarna av hjärnan är inställda på att överleva här och nu, inte på vad som är långsiktigt bra för oss. Dessutom kan det som på ett sätt är en fördel med nyare delar av hjärnan – att vi kan föreställa oss saker, minnas och tänka framåt – skapa problem för oss eftersom vi reagerar på hur vi uppfattar saker och ting, inte på en objektiv verklighet. Alla som sett en skräckfilm och med hjärtat i halsgropen försökt intala sig att det bara är på film vet det, säger hon.

– I situationer som upplevs som hotfulla aktiveras kroppen fysiologiskt för att vi skall kunna hantera situationen, antingen genom att fly, fäkta eller ”frysa” (spela död). Vår gamla hjärna ”kapar” alltså vår förmåga att reflektera och handla långsiktigt när vi känner oss hotade.

Samtidigt har vi genom de delar av hjärnan som utvecklats senare förmåga att uppmärksamma och reflektera över våra reaktioner i dessa sammanhang. Med hjälp av den kan vi enligt Lena Wiklund Gustin bryta de onda cirklarna och hitta strategier för att ta hand om svåra känslor på ett sätt som är mer hållbart på sikt.

Självmedkänsla viktig faktor

Hon lyfter självmedkänsla som en viktig faktor.
– Istället för att stanna kvar i negativa, självkritiska tankesätt om att man exempelvis är otillräcklig behöver vi vara närvarande och tillgängliga för oss själva, och kunna säga till oss själva (och tro på det) att ”jag är en människa som andra”, med svagheter och styrkor – och med en hjärna som fungerar precis som den ska. Hur kan jag hantera den här situationen på ett sätt som skulle få mig att må bättre också på sikt?

Hon anser också att det är viktigt att fundera över vad som är viktigt i livet både på kort och lång sikt. Är det att gå ner i vikt, kunna utöva fritidsintressen eller vara en bra förälder? Hurdana vill vi vara som personer?
– Vi kan tänka på detta som den riktning vi vill gå i livet. Samtidigt stöter vi på olika utmaningar på den vägen och kanske också andra människor som kan få oss att tvivla på vår egen förmåga. När vi gör det reagerar vi lätt genom att fly, fäkta eller frysa. Vi gör det som är enklast i stunden – det kan vara att tröstäta, ta droger eller skada sig – och konsekvensen blir lätt att vi istället tar steg i en annan riktning. Här behöver vi förstå att det händer för att vi har den hjärna vi har och är människor som alla andra, inte för att vi har dålig karaktär (men kanske har vi satt ribban för högt för oss själva), och reflektera över vad som skulle vara mer hjälpsamt att göra, säger hon.

– Denna egenvårdande reflektion (som vi mycket väl kan ha tillsammans med andra människor också, och stötta andra att ha) kan förhoppningsvis mynna ut i att vi blir mindre självkritiska och mer stöttande mot oss själva, och också att det blir tydligt vad vi kanske gör för mycket och för lite av för att ta oss i den riktning vi önskar i livet, och därmed också till psykiskt välbefinnande

Hälsa och välbefinnande

MDH har forskning som knyter an till samtliga av FN:s globala mål för hållbarhet. Detta forskningsområde har en direkt koppling till mål nummer 3, om hälsa och välbefinnande.