Text

Datum 2020-09-10
Artikeltyp Aktuellt

Samtal för återhämtning vid suicidala tankar

Denna artikel skrevs innan vårt officiella namnbyte den 1 januari 2022 från Mälardalens högskola (MDH) till Mälardalens universitet (MDU).

Träd, gräs och en bänk.

Den 10 september uppmärksammas arbetet med att förebygga och förhindra självmord under den internationella suicidpreventiva dagen

I processen med att återhämta sig i en svår livssituation där det finns suicidala tankar spelar ofta samtal med anhöriga och/eller utbildad personal inom vården en betydelsefull roll.

− Samtal som bidrar till att personen känner sig sedd, lyssnad på och tagen på allvar kan underlätta för personen att orka hantera sin livssituation, säger Linda Sellin, universitetslektor i vårdvetenskap vid MDH.

Den 10 september uppmärksammas arbetet med att förebygga och förhindra självmord under den internationella suicidpreventiva dagen. Utifrån sin kompetens som specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård har Linda Sellin skrivit bokkapitel om hur samtal kan vara en väg till återhämtning i en svår livssituation.

− I min forskning har jag sett att suicidtankar inte handlar om en önskan att dö, utan snarare om att personen inte orkar leva i en situation som känns övermäktig. Att få känna sig sedd och uppleva att man verkligen är betydelsefull för en annan människa kan göra vardagen överkomlig och vara starten på en väg mot återhämtning, säger hon.


Medmänskliga samtal i vardagen

En viktig del i att som medmänniska hjälpa en närstående att hantera svåra händelser är att vara öppen och lyhörd inför personens situation och behov.

− Det handlar om att låta det mellanmänskliga mötet ta plats i vardagen. Att ge personen utrymme kan underlätta berättande och reflektion kring det som känns angeläget att prata om just där och då, säger Linda Sellin.

Genom att visa genuint intresse och genom att lyssna med omsorg och omtanke kan man bidra till att personen upplever livskraft och mår bättre.

− Kontakten med en annan människa kan på så vis göra att personen ser möjligheter i livet som är svåra att se på egen hand i en komplex livssituation. Ett medmänskligt samtal i vardagen kan göra betydelsefull skillnad. Ibland hela skillnaden, säger Linda Sellin.


Samtal inom vården

Inom vården ges professionell hjälp av personal som är utbildad inom sitt respektive professionsområde. Det är viktigt att professionella inom vården har kompetens att erbjuda patienterna samtal. I sin forskning har Linda utformat en vägledning för samtal med människor i svåra livssituationer och där det finns suicidala tankar. En utgångspunkt är att mötet sker utifrån patientens liv och erfarenheter. Det behöver finnas en öppenhet och följsamhet inför personen och de innebörder som visar sig i personens berättelse. Det handlar också om att rikta uppmärksamheten till personens livssammanhang samt värna om och tillvarata anhörigas perspektiv.

− I min forskning så ser jag att det är viktigt att sjuksköterskan verkligen kan finnas där för patienten och utveckla en reflekterad förståelse för personens situation och behov. Sjuksköterskan har ansvar för att skapa en lugn, trygg och förtroendefull kontakt, samt möjliggöra att beslut och handlingar är vårdande och livräddande, säger Linda Sellin.

Det mellanmänskliga mötet med patienten är en källa för att samtalet ska kunna utvecklas på ett genuint sätt och ge plats för en gemensam förståelse för patientens livsproblem och möjligheter att återhämta sig.

− Öppna, riktade och uppföljande frågor ger utrymme för personen att uttrycka sig och att vara sig själv. Själva samtalet med en suicidal person är på så vis en direkt suicidpreventiv insats. Att prata med en person som mår dåligt, och där personen tänker på självmord eller kanske har mist en närstående i suicid, är livsviktigt, säger Linda Sellin, och tillägger:

− Ett viktigt budskap till alla som mår dåligt är: sök hjälp, det finns hjälp att få.


Kontaktuppgifter till organisationer och jourer som kan hjälpa


Hjälplinjer och stöd

Nationellt Centrum för Suicidforskning och Prevention

NASP

Om du behöver prata

MiND För psykisk hälsa

MiND

Kontaktinformation