Text

2020-09-24

Barnäktenskap – en grov kränkning av mänskliga rättigheter

Aktuellt
Porträttbild på Mehrdad Darvishpour

Mehrdad Darvishpour är forskare inom socialt arbete och undervisar i kurser på bland annat socionomprogrammet

Varje år gifts 12 miljoner flickor bort mot sin vilja. Det måste få ett slut, säger Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid MDH:

− Barnäktenskap är en grov kränkning av mänskliga rättigheter och innebär att barnen förlorar kontrollen att styra över sina liv. Barnäktenskap är dessutom förenat med stora hälsorisker och kan få allvarliga konsekvenser för de som drabbas.

Den vanligaste orsaken till barnäktenskap är fattigdom. Ofta handlar det om en ekonomisk överenskommelse där flickans, eller pojkens, familj får pengar för ett giftermål. Många föräldrar har också förhoppning att ge sitt barn ett bättre liv, utan fattigdom och i beskydd av maken. Men ofta blir det tvärtom.

− Bland annat så är flickor som gifts bort mer utsatta för våld i hemmet och för sexuellt överförbara sjukdomar, som exempelvis hiv. Många kan heller inte styra över när eller om de ska bli gravida, säger Mehrdad Darvishpour.

Ofta tvingas barnen avbryta sin skolgång. Det försvårar möjligheten till en inkomst, vilket kan öka beroendeställningen till maken.


Hedersrelaterat förtryck

Mehrdad Darvishpour påpekar att barnäktenskap är en form av hedersrelaterat förtryck.

− Hedersrelaterat våld och förtryck innebär att en människas möjlighet att bestämma över sitt eget liv, sin kropp, reproduktion eller sexualitet begränsas. Det är precis vad som sker i ett arrangerat äktenskap där barn gifts bort mot sin vilja, säger han.

Mehrdad Darvishpour säger att barnäktenskap även kan vara strategi från föräldrar att kontrollera flickornas sexualitet:

− Genom att gifta bort flickan i ung ålder vill de undvika att dottern ska förlora sin oskuld, ha en sexuell relation eller blir gravid innan äktenskapet, vilket i många delar av världen kan leda till stigmatisering av familjen som då förlorar sitt sociala anseende, säger han.


Olagligt

Barnäktenskap i Sverige är ovanligt, men enligt Nationella kompetensteamet mot hedersförtryck vid Länsstyrelsen i Östergötland förs varje år minst ett femtiotal ungdomar från Sverige utomlands för att giftas bort, oftast under sommarlovet.

Fram till 2014 var det möjligt att få dispens för att gifta sig även som minderårig, men skyddet mot barnäktenskap har skärpts samtidigt som brottsrubriceringen tvångsäktenskap har införts. Både FN:s barnrättskommitté och svensk lagstiftning utgår från att barn inte kan samtycka till äktenskap då det innebär personliga, ekonomiska och juridiska konsekvenser som barn inte antas kunna överblicka.

Mehrdad Darvishpour menar att problematiken med barnäktenskap i Sverige är större än vad vi tror.

− Mörkertalen är omfattande, speciellt bland grupper som kommer från länder där barnäktenskap inte är ovanligt. Vill unga under 18 år flytta ihop är det tillåtet med föräldrars tillåtelse, men då kallas det samboförhållande och inte äktenskap, säger Mehrdad Darvishpour, som menar att den typen av lagstiftning möjliggör att barn kan ingå in i en relation som på pappret är laglig.


Hur kan det motverkas?

Strängare lagstiftning mot barnäktenskap och alla former av liknande boendesituationer för barn under 18 år skulle ge socialtjänst och polis ett bättre juridiskt stöd i arbetet med att motverka barnäktenskap, anser Mehrdad Darvishpour. Att motverka fattigdom och segregation är ett annat sätt att minska antalet barnäktenskap, då en stor del genomförs av ekonomiska skäl. Genom att jobba för att öka samhällsstödet till barn, och framförallt till flickorna, kan deras möjligheter att stå emot föräldrar som vill gifta bort dem öka.

− I Sverige har skolorna ett stort ansvar att agera när de misstänker att unga barn riskerar att giftas bort, säger Mehrdad Darvishpour.


Kapitel i ny bok

Till boken Barn & unga i utsatta livssituationerlänk till annan webbplats har Mehdrad Darvishpour författat ett kapitel om barnäktenskap och hedersrelaterat våld, tillsammans med Linnéa Bruno, lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. Redaktörer för boken, som ges ut av Liber, är Linnéa Bruno och Zulmir Bečević, filosofie doktor i Tema Barn och lektor i socialt arbete vid Göteborgs universitet.


Fler artiklar med Mehrdad Darvishpour

  • Datum 2019-12-11
  • Artikeltyp Aktuellt

Sexuellt våld som maktutövning

Sexuellt våld är ett utbrett problem världen över och har enligt Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete vid MDH, ett tydligt syfte: − Det handlar om maktutövning, att förnedra motparten och visa dominans

om Sexuellt våld som maktutövning
  • Datum 2020-03-12
  • Artikeltyp Aktuellt

Samverkan mot hedersrelaterat våld i Mälardalen

Forskare ska undersöka vilka utmaningar med samverkan det finns mellan myndigheter och frivilligorganisationer i Mälardalen vid kontakt med unga kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld.

om Samverkan mot hedersrelaterat våld i Mälardalen
  • Datum 2019-11-25
  • Artikeltyp Aktuellt

"Bilden av jämställdhet riskerar att underskatta våldet mot kvinnor”

− Våld mot kvinnor är ett strukturellt problem och det har ett tydligt syfte - att upprätthålla dominans i förhållandet, säger Mehrdad Darvishpour, docent i socialt arbete.

om "Bilden av jämställdhet riskerar att underskatta våldet mot kvinnor”
  • Datum 2019-09-09
  • Artikeltyp Aktuellt

Forskning om ensamkommandes motståndskraft utmanar fördomar

För första gången ges en samlad forskningsbild utifrån ensamkommande ungas egna röster.

om Forskning om ensamkommandes motståndskraft utmanar fördomar