Text

2020-10-16

Så vill sjuksköterskor utveckla äldrevården

Aktuellt
Porträttbild på forskaren Lena Marmstål Hammar

Utbilda all omvårdnadspersonal, strängare krav på kunskap i svenska språket, öka bemanningen och anställ chefer med hälso- och sjukvårdsutbildning. Det är några av förslagen som sjuksköterskor inom äldreomsorgen vill se bli verklighet för en bättre och mer patientsäker äldrevård.

Över 1 000 sjuksköterskor och medicinskt ansvariga sjuksköterskor inom kommunal hälso- och sjukvård har i en enkät delat sina uppfattningar om arbetet under pandemin och gett sin syn på hur äldreomsorgen kan utvecklas. Studien har initierats av forskare vid Mälardalens högskola (MDH), Örebro Universitet och Karolinska Institutet, som nu har analyserat svaren.

− Sjuksköterskorna påtalar brister i vårdkvaliteten under pandemin, såväl omvårdnad som medicinskt. Flera påtalar också brister i stöd från chef, speciellt i de fall där chefen saknat hälso- och sjukvårdsutbildning. Många uppger också problem med att nå ut med information om exempelvis hygienrutiner till omsorgspersonalen på grund av deras bristande kunskaper, säger Lena Marmstål Hammar, docent i vårdvetenskap vid MDH, som är en av forskarna som utformat studien.

Nedan följer en sammanfattning (i urval) av sjuksköterskornas upplevelser från arbetet under pandemin och hur äldrevården kan utvecklas.

  • Många chefer saknar vårdutbildning. Det kan enligt sjuksköterskorna innebära att chef inte har kompetens att driva ett förebyggande arbete fullt ut i verksamheten, eller möjlighet att agera lika snabbt vid oförutsägbara händelser.
  • Outbildad personal leder till brister i omvårdnaden. Undersköterskeutbildning borde vara ett minimikrav när man arbetar med de mest komplext sjuka människorna i vårdkedjan.
  • Svårigheter med svenska språket leder till kommunikationsutmaningar.
  • Brist på sjuksköterskor. Sjuksköterskorna har hand om för många personer för att kunna garantera patientsäkerheten.
  • Öka antalet undersköterskor och säkerställ goda arbetsförhållanden. Under pandemin har det varit ett utbrett problem att personal kommer till jobbet trots sjukdom av omsorg för kollegor eller på grund av osäkra anställningar. Att inte har råd att vara hemma är också en faktor.
  • Äldrereformen behöver utvecklas och moderniseras i takt med vården och med de äldres behov av hälso– och sjukvård. Hälso- och sjukvården borde vara primär och styrande av äldreomsorgen.
  • Kompetensutveckling. Fler specialistutbildade sjuksköterskor inom äldrevården behövs, för att kunna tillgodose en god vård, vilken i dag är komplex. Dessutom behövs forskning och utveckling inom kommunal äldreomsorg för att kontinuerligt utveckla organisationen

 

Skillnader mellan kommuner

I studien har 909 sjuksköterskor och 208 medicinskt ansvariga sjuksköterskor inom äldreomsorgen deltagit. De medicinsk ansvariga sjuksköterskorna ger generellt sett en något mer positiv bild av situationen än sjuksköterskorna.

− Även om det är stora skillnader mellan olika kommuner anser de flesta medicinskt ansvariga sjuksköterskorna att de haft goda förutsättningar att delta i kommunens ledning och organisation samt samverkan med region och smittskyddsenhet, säger Lena Marmstål Hammar.

Samtidigt finns det röster som påtalar att hälso- och sjukvårdskompetensen försummas och att det finns ett bristande samarbete inom kommunen och mellan kommun och region, vilket var som tydligast i början av pandemin när det bland annat handlade om tillgång till skyddsutrustning.


Diskussion med Socialstyrelsen

Studien utfördes i samverkan med Svensk sjuksköterskeförening (SKR), som nyligen anordnade ett seminarium där studien presenterades för bland annat generalsekreteraren från Socialstyrelsen och från IVO, samt ansvarig för äldrevårdsfrågor på SKR. Studiens resultat låg till grund för en diskussion om hur äldrevården behöver utvecklas.

− Alla var överens om att äldrevården måste utvecklas och undersökningen är värdefull i detta steg. Nu skall vi skriva fler rapporter och en vetenskaplig artikel på materialet, vilka kommer sändas till corona-komissionen samt inblandade myndigheter. Nästa steg är ett uppföljande seminarium för att mer i detalj belysa vilka åtgärders som kommer att göras, säger Lena Marmstål Hammar.


Universitetslektor

Lena Marmstål Hammar

+46214806915

lena.marmstal.hammar@mdh.se

Forskning inom Hälsa & välfärd

Läs mer